Jaktvårdsföreningarna och framtiden

Här i landet uträttas en enorm mängd talkoarbeten för viltet. Inventeringarna av viltet och precisionen i de finländska viltkunskaperna är internationellt sett exceptionella. Det här är någonting som vi ska hålla fast vid eftersom vi med korrekt viltkunskap kan bevisa också för kritiker att jakten är berättigad och hållbar.

textJarkko NurmiBild Juha Määttä /Vastavalo
Publicerad15.5.2018

Jaktvårdsföreningarnas roll som motor i talkoarbetet är synnerligen viktig. Till verksamheten har kvalificerat sig en skara med förmåga att anlägga ett brett perspektiv på viltfrågorna. I synnerhet samarbetet på lokal nivå med intressegrupperna och den jämlika behandlingen av jaktföreningarna kräver att vi förenar de viltmässiga och de sociala synvinklarna. Arbetet leder till omfattande verksamhetsnätverk och kontakter till jaktföreningarna i området. Verksamheten är naturlig och fruktbar, och bedrivs i praktiken och i sin helhet som ett frivilligarbete.

Ur viltförvaltningens synvinkel är det här så värdefullt att vi hittills inte har velat rucka på de grundläggande strukturerna. Grundandet av Finlands viltcentral för sju år sedan innebar en förnyelse av viltförvaltningen. I arbetet, som leddes av jord- och skogsbruksministeriet, inkluderades hela spektret av förtroendepersoner och funktionärer i viltbranschen. Jaktvårdsföreningarna lämnades medvetet utanför förnyelsen, men nu är tiden inne för nästa steg.

Viltbranschen utvecklas och därmed har också utvecklandet av jv-föreningarnas verksamhet blivit ett prioriterat tema. I den här publikationen presenterar vi ett projekt, som har till syfte att utreda och stöda de frivilliga samgångarna bland jaktvårdsföreningarna.

Det finns 295 jaktvårdsföreningar i vårt land. Förhållandena och verksamhetssätten har format sig efter gamla kommungränser och lokala särdrag, vilket innebär att det finns stora variationer i medlemsantal, verksamhetsområde och uppgifter. Verksamheten i jv-föreningarna ska utvecklas så, att möjligheterna till talkoarbete blir ännu bättre. Det här ska vara den främsta utgångspunkten för utvecklandet eftersom vi inte har råd att förlora en enda frivilligs insats. Alltså lyder frågan: hur kan vi stöda detta ännu bättre än vi gör i dag?

Viltcentralens arbetsuppgifter har blivit avsevärt fler sedan centralen grundades. Det har varit en utmaning att organisera lokal närvaro som det var förr, och stödet till jaktföreningarna och jv-föreningarna. För att rätta till det hela krävs det ambitiösa lösningar. Kanske kommer sammanslagningen av föreningar att öppna möjligheter att anställa professionella verksamhetsledare som på lokal nivå sköter stödet till talkoarbetet, utbildandet av föreningarna och ungdomsarbetet med större bredd än verksamhetsledarna på talkobasis.

Framtiden ska planeras utifrån en förbättring av tjänsterna riktade till jägare. Det viktigaste är att utveckla jaktföreningarnas tjänster så, att de stöder realiserandet av förvaltningsplanerna, avskjutningsplaneringen, den selektiva jakten, ungdomsarbetet och projekten för vård av livsmiljöer. En professionalisering av verksamheten kan skapa ett knippe nya tjänster på lokal nivå.

Jaktvårdsföreningarna ska betrakta utvecklingsprojekten som en positiv signal som signalerar att arbetet på lokal nivå är viktigt. Viltförvaltningen önskar förbättra tjänsterna på lokal nivå och styr därför ekonomiska resurser till stödet för verksamheten. På övriga håll verkar trenden beklagligtvis vara den, att avstånden till tjänsterna blir allt längre. Inom viltförvaltningen agerar vi på motsatt vis och stöder utvecklandet av verksamheten på lokal nivå. Grip möjligheterna för viltet!

Jarkko Nurmi, vilthushållningschef, Finlands viltcentral

0 Kommenttia
Inline Feedbacks
Katso kaikki kommentit