För att klarlägga flyttvägarna försågs 42 bläsänder på olika håll i landet med GPS-sändare under vårflyttningen.

Projekt utreder bläsändernas flyttning

Ett nytt forskningsprojekt inom SOTKA utreder bläsändernas flyttning med hjälp av GPS-sändare och isotoper av grundämnen.

Text Antti Piironen och Toni Laaksonen, Åbo universitet, Sari Holopainen, Helsingfors universitet, Naturhistoriska museet  Bilder Lassi Vänskä och Veli-Matti Väänänen

Publicerad7.7.2021

Mätt i antalet fällda fåglar är bläsanden vår främsta bland de försvagade jaktbara sjöfåglarna. Enligt inventeringarna har arten minskat i vårt land, men som helhet betraktat och utmed hela flyttvägen verkar stammen ha hållits rätt stabil. Den årliga avskjutningen i vårt land har under de senaste åren legat på 20 till 30 tusen bläsänder. Det är dock oklart i vilken utsträckning avskjutningen består av vår egen häckande stam och i vilken utsträckning av genomflyttande bläsänder. Vi känner bristfälligt till artens flyttvägar och tidtabellen för flyttningen, och känner alltså inte till hur jakten fördelar sig på vår häckande population och genomflyttarna.

Forskningsprojektet inleddes i våras och finansieras genom Jord- och skogsbruksministeriets SOTKA-projekt. Syftet är att utreda bläsandens flyttbeteende och ursprunget på individerna som fälls i vårt land. Undersökningen görs i samarbete med Åbo universitet och Naturhistoriska museet. Under vårflyttningen försågs 42 bläsänder på olika håll i landet med GPS-sändare. De har redan nu avkastat intressant information när de i maj spred sig över Finland och till Sverige och Ryssland. Flyttningen till Sverige innebar en överraskning; till och med individer som märktes i östra Finland flög tvärs igenom landet till grannen i väster.

I höst ska forskningsprojektet samla in vingprover av bläsänder som har fällts här i Finland. Med vingproverna undersöker vi fåglarnas ursprung genom att analysera isotopsammansättningen i fjädrarna. Förekomsterna av såkallade stabila isotoper av olika grundämnen varierar geografiskt och lagras genom födan i vingfjädrarna som växer ut på sommaren. Eftersom vi känner till den geografiska spridningen av olika isotoper kan vi genom en isotopanalys av vingpennorna avgöra var ungefär fågeln har befunnit sig när den ruggade. Vuxna honor och ungar ruggar där de häckar, vilket ger information om var de gör detta. De vuxna bläsandshanarna flyttar troligen från häckningsområdet för att rugga. För deras del kan analysen avslöja vart de flyttar för ruggningen.

Utifrån vingproverna som jägarna skickar in bestäms åldern, könet och isotoperna.

Insamling av bläsandsvingar i höst

Syftet med insamlingen är att genom isotopanalys utreda ursprunget för bläsänder som skjuts på olika håll i landet vid olika tidpunkter. Insamlingen är frivillig.

Vi önskar därför att jägarna i höst ska skicka in vingprover av fällda bläsänder till undersökningen som organiseras av Åbo universitet. Utifrån provet bestämmer vi fågelns ålder och kön, och isotopfördelningen (se artikeln här invid).

Till de deltagande jägarna skickar vi därefter resultatet av isotopanalysen och ett sammandrag av resultatet för hela insamlingen.

Så här tar du provet och skickar det

  • Bryt av ena vingen vid kroppen och lägg den i frysen eller ett välventilerat utrymme. Skicka enbart ena vingen (den mindre skadade).
  • Kontakta Antti Piironen (tfn 050 311 2306, antti.p.piironen@utu.fi) för kuvert.
  • Fyll i blanketten i påsen; tiden och platsen samt skyttens kontaktuppgifter.
  • Lägg vingen i det färdigt frankerade kuvertet enligt de bifogade anvisningarna.

 

Vi önskar oss prover från hela landet och hela jaktsäsongen för att kunna klarlägga om det finns skillnader beträffande åldern, könet eller ursprunget hos bläsänder fällda vid olika tider i olika landsändor.