Livsmedelsverket övervakar älgsjukdomar – skicka in prover

Älgvarianten av avmagringssjukan (sporadisk CWD) har påträffats i de nordiska länderna. I Nordamerika förekommer hjortdjursvarianten av avmagringssjukan (chronic wasting disease, CWD) som också förekommer i Norge. I Norge, Sverige och Finland har dessutom hos gamla älgar påträffats sjukdomsfall som hör till en grupp degenererande hjärnsjukdomar (TSE). Den nordiska forskargruppen kallar den här älgsjukdomen sporadisk CWD.

Här i Finland har vi påträffat tre äldre (15 till 18 år) älgkor som har drabbats av sporadisk CWD; åren 2018, 2020 och 2022. Sjukdomsvarianten som förekommer hos älgar är cerebral och sprider sig inte till lymfkörtlarna eller vidare till de inre organen. Av den här orsaken är det synnerligen osannolikt att djur skulle kunna smitta andra djur. Enligt forskarna är de nordiska sjukdomsfallen isolerade fall utan förmåga att föra smittan vidare.

Älgechinokocken kan smitta människor

Älgechinokocken (Echinococcus canadensis, genotyp 10) förekommer i synnerhet i östra Finland, men också på andra håll inom vargarnas och älgarnas utbredningsområde. Älgechinokocken är en dvärgbandmask vars larvblåsor förekommer hos älgar, renar och skogsvildrenar.

I naturen fungerar vargen som huvudvärd för den här parasiten, och echinokockmasken lever i tarmarna. Även hunden kan fungera som huvudvärd. I huvudvärdens avföring finns maskägg som i sin tur smittar älgar. Även en människa kan bli smittad om hon råkar få ägg från hundens avföring eller päls i munnen.

Parasiten bildar vätskefyllda blåsor i älgens lungor och ibland även i levern eller njurarna. Likadana vätskeblåsor bildas också i lungorna hos en smittad människa.

Det bästa sättet att förhindra att människor blir smittade med älgechinokocker är att förhindra att hunden blir smittad. Mata inte hunden med älglungor och helst inte heller med andra färska inre organ. Destruera slaktavfallet efter en älg på ett sådant sätt att inga djur kommer åt det. Den som ändå vill bjuda hunden på inre älgorgan ska först steka dem eller låta dem ligga i frysen i -20 °C i flera dagar. Det är förnuftigt att avmaska samtliga jakthundar mot dvärgbandmask, både i början av älgjakten och i synnerhet efter den.

En människa som hanterar älgorgan blir inte echinokocksmittad

Den som slaktar en älg ska titta särskilt noga efter echinokockblåsor på lungorna. Blåsorna är i regel runda som bollar och en till fyra cm i diameter. De kan ligga på ytan eller vara inbäddade inuti lungan. Då kan man hitta dem genom att känna efter med fingrarna. Om blåsan råkar bli uppskuren så rinner det ut en klar vätska och den vita inre hinnan blir synlig. En blåsa kan med tiden skrumpna till en tätare massa.

Älgprover kan skickas till Livsmedelsverket för undersökning

Vi undersöker vuxna älgar och övriga hjortdjur som har påträffats döda eller sjuka med avseende på avmagringssjuka. Skicka in huvudet som prov. Om så skulle krävas kan prover också tas av inre organ eller annan vävnad.

Om du upptäcker bildningar som kan vara orsakade av älgechinokocker i lungorna på en älg eller något annat djur så ska du skicka in dem till undersökning. Livsmedelsverket tar också emot organprover av älg för att undersöka orsakerna bakom någon annan sjukdom.

Viktigt att packa med omsorg

Organprover kan numera skickas avgiftsfritt som expresspaket med posten, bara du först ber Livsmedelsverket skicka en avsändarkod. Proverna skickas alltså inte längre med buss (Matkahuolto).

Kyl ner provet till mellan noll och plus fem grader före du packar det, men frys det bara om förvaringstiden blir lång. Skydda händerna när du packar och tvätta dem omsorgsfullt efteråt.

Organproverna som du skickar ska vara så hela som möjligt. Börja med att linda in huvudet i tidningspapper som suger upp eventuella vätskor, och stoppa det därefter i en hel plastpåse eller plastsäck. De inre organen packas direkt i en hel plastpåse. Lägg därefter provet i en kraftig plastpåse till och lägg papper eller annat material som suger upp vätskor mellan påsarna. Det går förstås bra att använda fler plastpåsar än två. Lägg slutligen paketet i en stadig låda som tål törnar under transporten. Fyll tomrummen i lådan med lämpligt material. Under den varma tiden på året kan du lägga kylklampar i lådan så klarar sig proverna bättre.

Lägg också ett följebrev i lådan med dina kontaktuppgifter och information om provet. Tejpa sedan fast lådan med gulsvartrandig varningstejp och skriv ”Undantaget veterinärmedicinskt prov” på paketet.

Undersökningsresultatet skickas till avsändaren

Livsmedelsverket skickar undersökningsresultatet till provavsändaren som mejl eller brev. Resultaten från uppföljningen av avmagringssjukan kan du läsa i Livsmedelsverkets öppna databas: avointieto.ruokavirasto.fi.