Skador kan minskas med riktad jakt

Det är vanligt att jägare avslutar älgjakten senast i december då dagarna är korta i norr medan marken är snölös i söder. Trots det behövs jägarnas insatser under hela säsongen. I slutet av året börjar älgarna vandra till sina vinterbeten, vilket innebär bekymmer för både trafiken och jord- och skogsbruket. I områdena med mycket vitsvanshjort är det viktigt att jaga effektivt eftersom det går att minska på viltolyckorna med riktad jakt.

Januarijakten lokalt betydelsefull

I januari i vintras fälldes 603 älgar i hela landet, de flesta i landets norra delar. Någon nedskärning av älgstammen blev det inte med den mängden, men den kan vara lokalt betydelsefull. Fällandet av en älg som övervintrar vid en väg minskar många gånger om nära ögat-situationerna i trafiken och eliminerar en allvarlig olycka helt och hållet.

Dessutom ska vi fälla älgar som vållar skador på jord- och skogsbruket för att avvärja omfattande ekonomiska förluster. Samarbetet mellan markägare och jägare brukar avkasta resultat och det gäller att ta vara på de korta ljusa dagarna i början av vintern.

Jakten i december och januari handlar inte enbart om att förhindra skador utan bjuder också på en intressant jaktform till. Jakt på skidor eller snöskor kan bli en enastående upplevelse som ger både motion och social och regionalekonomisk nytta.

Snön underlättar hjortjakten

När älgjakten sjunger på sista versen börjar den intensivaste jaktperioden för vitsvanshjort. När tjälen går i jorden och ett tunt snötäcke lägger sig så söker sig hjortarna till utfodringsplatserna där de kan fällas effektivt och selektivt.

I fjol inträffade 6654 viltolyckor med vitsvanshjort. Den värsta olyckstiden infaller i oktober och november, men olyckor är vanliga också på vintern efter brunsten. Även om den största nyttan med riktad jakt infaller i början av jaktsäsongen så går det att åstadkomma en betydande minskning av olyckorna efter brunsten genom att rikta jakten mot särskilt utsatta vägavsnitt.

Finlands viltcentral har publicerat riskkartor för vägtrafiken och lantbruket som hjälper jägarna att rikta jakten. Den som anlägger utfodringsplatser ska undvika att placera dem i närheten av livligt trafikerade vägar.