Jakten i de sociala medierna

Den som delar med sig av sitt jaktintresse i de sociala medierna väcker reaktioner av varierande slag. För många är ämnet både känsligt och intressant. Man måste inse att det finns lika många åsikter som människor. Ändå är det viktigt att jakten blir belyst ur olika vinklar på de olika plattformerna och görs tittarvänlig för en bred publik.

Medierna är utmärkta kanaler för att ge jakten synlighet och skapa en positiv bild, också för dem som inte vet särskilt mycket om ämnet. Men folk inser inte alltid hur många som följer jägarna i medierna, utan att de ens vet om det.

Överdriven försköning eller rå realism?

Ibland hör man folk säga att jakten inte ska strykas medhårs med vackra bytesbilder utan den ska visas precis sådan som den är. Annars får de som är intresserade en alldeles för snäll och prydlig bild av jakten och blir chockerade när de sedan står där med blodiga händer.

Var enda jägare vet ju att blod och tarmar och allt emellanåt ett dåligt skott ingår. En oinsatt person inser inte alltid det här utan ser på bilden bara en jägare utan respekt för det döda djuret. Det här kan leda till en onödigt negativ inställning till jägare. En jaktintresserad person ska bli handledd in i jaktens finesser från ruta ett och lära sig förstå varför det hela går till som det gör.

Den perfekta uppdateringen på nätet

Det finns inte något enda rätta sättet att göra en perfekt uppdatering i de sociala medierna.

En snygg bild och en kort beskrivning av händelsen är ändå mera stämningsfullt och upplysande än ett kadaver i en pöl av tarmar och en ölstops-emoji. Om du berättar om jaktdagen förstår läsarna hur mycket tid och möda som jakten kräver. Dessutom visar texten jägarens förhållande till naturen; det är inte jägaren som tar utan skogen som ger. Åt den som gör sig besväret.

Ibland blir det dåliga skott; så är det bara. Om du vill berätta om dem så fäll in dem i deras sammanhang så inte läsaren tror att du skjuter vilt omkring dig. Alla förstår inte att det ibland blir sämre skott trots att jägaren gör sitt bästa.

De sociala mediernas mörka sida

De sociala medierna har en givande solsida och en brutal skuggsida. Det går lekande lätt att gnälla anonymt, mucka gräl, skälla på andra och provocera fram negativa och aggressiva svar som sedan kan användas som tillhygge mot den andra.

På nätet är det också enkelt att sprida falsk information, i synnerhet om sådant som är oklart. Ibland till och med om klantigt tagna bilder. Men det händer att också vackra bytesbilder och berättelser blir nersablade. Sådant är omöjligt att undvika, i synnerhet på öppna plattformer.

När du publicerar någonting på nätet ska du alltid komma ihåg att vem som helst kan ta en skärmdump av det. Även om du skulle ha gjort uppdateringen i en sluten grupp eller på ett privat konto. Det som publiceras på nätet stannar på nätet – för evigt.

Även om du skulle koka av ilska så är det klokast att svara neutralt, sakligt och utan påhopp.

Det händer att folk kommenterar negativt bara för att jäklas. Lämna det hellre obesvarat om du redan har förklarat saken för den personen. Ett öppet och vänligt samtal skapar en trevlig stämning även om parterna skulle vara av olika åsikt. Tjafs leder ingenvart – inte heller på nätet.

Ibland får man en känsla av att jägarna är sina egna värsta fiender på de sociala plattformerna, i stället för att hålla ihop och godkänna att det finns lika många sätt som det finns jägare. Bara vi jagar med god smak och stannar innanför lagens ramar.

Vad gillar du bäst i de sociala medierna när det handlar om jakt? Kommentera nedan!