Största delen av viltköttet som säljs i Finland kommer från utlandet

Enligt Tullens Uljas-databas uppgick det statistiska värdet av köttet och andra ätliga delar av vilt som importerades till Finland åren 2008–2025 till 98,9 miljoner euro. Import registrerades från 39 ursprungsländer, men för många länder stannade mängden vid några få kilo.

Det handlar om nedkylt eller fryst viltkött, med undantag för kanin-, hare- och griskött. Vildsvinskött ingår alltså inte i dessa siffror. Statistiken skiljer inte heller mellan djurarter eller mellan vilda och hägnuppfödda djur.

De tre största ursprungsländerna – Nya Zeeland, Estland och Sverige – stod för 82 procent av importen. Oceanien och Europa stod tillsammans för 99,7 procent. Andelarna från Afrika, Amerika och Asien var små.

Under toppåret nästan en och en halv miljon kilo

I genomsnitt importerades cirka 845 000 kilo viltkött per år, men mängderna varierade betydligt mellan åren: från cirka 297 000 kilo år 2009 till nästan 1,5 miljoner kilo år 2016.

År 2025 importerades cirka 668 000 kilo vilt till Finland, med ett statistiskt värde på 5,4 miljoner euro. Mängden ökade med cirka 12 procent jämfört med föregående år, men låg klart under genomsnittet för granskningsperioden.

Nya Zeeland klart störst

Under 18 år importerades nästan 7,7 miljoner kilo från Nya Zeeland, det vill säga 50,5 procent av den totala mängden. Köttets statistiska värde var 39,6 miljoner euro.

Det näst största ursprungslandet var Estland, varifrån cirka 2,6 miljoner kilo importerades till ett värde av 24,5 miljoner euro. Motsvarande siffror för Sverige var cirka 2,3 miljoner kilo och 18,5 miljoner euro.

Nederländerna kom på fjärde plats med cirka 1,2 miljoner kilo och ett statistiskt värde på 5,9 miljoner euro. Från Spanien importerades cirka 551 000 kilo till ett värde av 2,2 miljoner euro.

Ländernas betydelse varierade över tid. År 2025 registrerades cirka 260 000 kilo import med ursprung i Nya Zeeland och cirka 223 000 kilo från Estland. Samma år stannade mängden från Sverige vid cirka 36 000 kilo.

Stor variation i kilopriset

Det genomsnittliga värdet under hela perioden var 6,50 euro per kilo. Motsvarande siffra för Nya Zeeland var 5,16 euro, för Estland 9,62 euro och för Sverige 8,22 euro. För Nederländerna var siffran 5,11 euro och för Spanien 3,99 euro.

Skillnaderna förklaras bland annat av att importen består av olika djurarter, styckningsdelar och produkter. Även andelarna kött med respektive utan ben varierar. Kilopriset som beräknats utifrån det statistiska värdet är inte heller detaljhandelns försäljningspris. Siffrorna för hela perioden är dessutom nominella eurobelopp från olika år och har inte inflationsjusterats.

I Nya Zeeland föds hjortdjur upp på bete

Nya Zeeland är världens största producent av hägnuppfött hjortdjurskött. Den kommersiella hjortdjursuppfödningen började 1970, då det första tillståndet för sådan uppfödning beviljades. Största delen av hjortdjursköttet från hägn i Nya Zeeland kommer från kronhjortar samt korsningar mellan kronhjort och wapiti. Även dovhjortar föds upp i landet.

Många gårdar som föder upp hjortdjur omfattar 250–1 000 hektar. På samma gårdar föds ofta även får och nötkreatur upp. Hjortdjuren flyttas mellan olika betesmarker så att växtligheten hinner återhämta sig.

År 2024 fanns uppskattningsvis cirka 709 000 hägnuppfödda hjortdjur i Nya Zeeland. Samma år exporterade landet cirka 15,5 miljoner kilo hjortdjurskött till ett värde av omkring 205 miljoner nyzeeländska dollar, vilket motsvarar drygt 100 miljoner euro.

Av exporten gick 43 procent till Nordamerika och 23 procent till Europa. Asien och övriga regioner stod tillsammans för 34 procent.

Även grannländerna exporterar viltkött

Sveriges export av viltkött uppgick åren 2008–2025 i genomsnitt till cirka 368 000 kilo per år, med ett genomsnittligt värde på cirka 34,6 miljoner svenska kronor, det vill säga ungefär tre miljoner euro. Dessa siffror omfattar inte vildsvinskött.

Estlands export uppgick i genomsnitt till cirka 369 000 kilo per år och hade ett värde på cirka 2,8 miljoner euro.

Efterfrågan på viltkött överstiger utbudet i Finland

Orsaker till den stora importen av viltkött är sannolikt att jaktbytet i Finland är relativt litet och att en förhållandevis liten andel av bytet finns tillgänglig för konsumenterna.

Enligt en undersökning från Taloustutkimus (2023) skulle 68 procent av finländarna vilja kunna hitta viltkött i mataffären. Av de svarande ville 57 procent äta mer viltkött än i dag och 69 procent ansåg att viltkött är det mest etiska och klimatvänliga köttet. Ändå upplevde bara 20 procent att viltkött är lätt att få tag på.

Som jämförelse kan nämnas att uppskattningsvis cirka 280 000 kilo kött med ben från hjortdjur som fälldes i Finland under säsongen 2023–2024 gick till försäljning. Värdet var cirka 2,4 miljoner euro (moms 0 %). Det motsvarade cirka tre procent av de fällda älgarna och åtta procent av de fällda vitsvanshjortarna.