Hur kommer man med i björnjakten?

Hur gör man för att komma med i björnjakten, och vad krävs av jägaren får att få jaga björn i Finland? Ville Hokkanen och Marko Paasimaa vid Finlands viltcentral förklarar hur regleringen av björnjakten fungerar och delar med sig av sina jakterfarenheter.

Text Antti Saarenmaa  Bilder Ville Kankare, Antti Saarenmaa och Hannu Huttu

Publicerad29.6.2022

Björnen är det största av våra stora rovdjur. Den är en mytomspunnen och imponerande ikon i finländsk mytologi, troslära och jaktkultur. Alla känner björnen, men sist och slutligen är det få som lyckas fälla en. För en del jägare är björnjakten, som startar den 20 augusti, årets höjdpunkt.

I söder sällskapsjakt, i norr mer varierande

– Praxis för björnjakten varierar något beroende på om det handlar om kvotjakt i renskötselområdet eller dispensbaserad jakt i stamvårdande syfte längre söderut.

Björnjakt längre söderut grundar sig i princip alltid på ett strikt samordnat och aktivt sällskap, täckande utplacering av pass längs björnens rutter och ofta användning av flera hundar. En del utövar också vaktjakt längs björnens rutter. Björnjakt utanför renskötselområdet grundar sig på dispenser i stamvårdande syfte och dispenserna används ofta klart snabbare än kvoterna i renskötselområdet.

Kvotjakt i renskötselområdet och jakt i de vidsträckta statsägda områdena också längre söderut utövas ofta i mindre grupper och till och med av ensamma jägare med hund. Den glesare björnstammen i renskötselområdet kräver mer sökande, och fångstens rytm är mycket annorlunda än längre söderut.

Ansök om dispens och organisera jakt

För björnfångst i stamförvaltningssyfte krävs alltid att man ansöker om dispens. Som sökande kan fungera en person som områdets björnfångstsällskap väljer inom sig, eller en jaktförening eller samlicens.

– Jaktvårdsföreningen stöder i princip att jägarna organiserar sig. Man söker dispens för avtalade områden antingen genom att använda de områden som anges i tjänsten Oma riista eller genom att ange ansökningsområdets yttre gränser. Målet med att organisera sig är att ge alla intresserade möjlighet att påverka och få information om björnjakten, konstaterar Marko Paasimaa.

Dispenser beviljas i princip endast för en sökande per område, varvid Finlands viltcentral vid händelse av överlappande ansökningar måste bedöma ansökningarna bland annat utifrån mängden jaktområden som ansökts om.

När en sökande har ansökt om dispenser från viltcentralen, organiserar hen användningen av dem i området och ser till att det fastställda dispensantalet inte överskrids. Beroende av dispensantalet ska jaktsällskapen när jakten framskrider hålla tät kontakt till dispenshavaren och reservera en av de tillgängliga dispenserna när de har fått uppgifter om en lämplig björn. I en del av områdena har man till och med använt sig av en textmeddelandetjänst, som sällskapen kan använda för att kontrollera antalet återstående dispenser i realtid.

För möjlighet till björnjakt för en enskild jägare krävs anmälan till dispenshavaren, på statens marker betalt jakttillstånd för björn och på privatägda marker krävs jakttillstånd för användning av föreningens marker. Många sällskap samlar ihop jägare till björnjakt också utanför sitt område, eftersom jakten ofta kräver ett stort antal aktiva jägare.

I samband med björnjakt diskuterar man ofta bästa kaliber och om geväret borde ha bultlås, draglås eller vara självladdande. Det viktigaste enligt Ville Hokkanen är emellertid att träna rutiner och öva skytte.

Skadebaserad fångst är en sak för sig

Dispenser beviljade för björnjakt kan vara antingen stamvårdande eller skadebaserade. Höstens björnjakt med hund och i form av sällskapsjakt är utan undantag stamvårdande fångst, medan skadebaserad fångst grundar sig på observerade och påvisade skador orsakade av en enskild björnindivid, till exempel på gårdsområde eller vid hot mot en näring. Vid skadebaserad fångst strävar man efter att avlägsna björnen så säkert och effektivt som möjligt, och förhindra eventuella framtida skador.

– Björnen är, liksom många andra djur, en opportunist när den söker mat. Om människan gör det möjligt för björnen att hitta mat på ett gårdsområde, lär sig björnen att söka mat där också i fortsättningen. Behovet av många skadebaserade dispenser hade förmodligen kunnat förebyggas genom exempelvis omsorgsfull placering av matrester i områden med tät björnstam. Vissa födoämnen, såsom honung, är oemotståndligt lockande för björnar som har fått smak på den. Björnen känner lukten av honung på flera kilometers avstånd och går i värsta fall igenom ett elstängsel för att komma åt den, berättar Hokkanen.

Jakt i renskötselområdet

Björnjakten i renskötselområdet är kvotbaserad. Renskötselområdet är indelat i östra och västra kvoten, och för att jaga björn krävs att jägaren har ett giltigt skjutprov för björnjakt, betalt säsongstillstånd för björnjakt på statens marker eller jakträtt på området.

I renskötselområdet har ortsbor rätt att jaga björn på statens mark i sin hemkommun. På privatägda marker krävs jakträtt på samma sätt som för all annan jakt.

Innan jägaren skjuter en björn måste hen kontrollera återstående fångstkvot på sidorna riista.fi, och efter ett lyckat viltskott omedelbart göra fångstanmälan till Finlands viltcentral genom tjänsten Oma riista.

Ett enklare tillståndsförfarande gör emellertid inte björnjakten enklare, eftersom björntätheten i renskötselområdet är klart lägre än i södra Finland och vägnätet ofta är glesare.

– Trots att det inte är lätt att jaga björn utanför renskötselområdet heller, krävs det ofta avsevärt mer sökarbete i norr. Jakten är annorlunda i områden med gles stam.

I renskötselområdet kan man skjuta en björn till exempel under fågeljakt, om det finns återstående kvot, säsongstillståndet för björnjakt är betalt och man har avlagt skjutprov för björnjakt. Sannolikheten för att man ska stöta på en björn är emellertid ofta minimal.

Identifieringen ytterst viktig

Vid björnjakt måste en björnhona med kull och under ett år gamla ungar lämnas i fred. När jägarna hittar spår är deras första uppgift att försöka identifiera björnens ålder och kön. Framtassens bredd avslöjar mycket om björnen när bredden överstiger vissa gränser, men till exempel att skilja mellan en fjolårsunge och en stor årsunge kan vara en utmaning. När det rör sig om en hona är sannolikheten stor att det också finns ungar.

– Om framtassen är över 14 cm bred är det emellertid ett ganska säkert tecken på att det är en hanne, konstaterar Hokkanen.

Identifiering krävs förutom av spåren också vid synobservationer och skjutsituationen, eftersom det inte alltid är samma individ som lämnat spåren som är framför hunden. Man måste alltid vara säker på att identifieringen är korrekt, och därför krävs att jägarna innan jakten skaffar sig den kännedom som behövs.

– Vid skjuttillfället måste man kunna bedöma björnens storlek och kön. Situationen underlättas inte av att björnen ofta stannar för skall i det tätaste buskaget, där sikten är minimal, eller skymtar förbi skjutlinjen väldigt snabbt, säger Ville Hokkanen.

Björnen är ett topprovdjur som också betar

– Björnen är som en ko, säger Hokkanen med ett skratt, men tillägger genast: men den är dessutom ett topprovdjur.

Björnen söker i allmänhet föda där det finns tillgänglig sådan. I södra delarna av landet äter den gärna bär och betar på sädesfält, medan den längre norrut främst äter bär, eftersom det är glesare mellan jordbruksområdena.

En del björnar kan emellertid också använda sig mycket aktivt av kött som näring, och vissa kan regelbundet ta en älgkalv, eller en fullvuxen älg. En renkalv kan björnen äta upp nästan helt och hållet.

Det är absolut förbjudet att fälla björn med hjälp av föda som lockbete, men det är tillåtet att söka björnspår på dess naturliga födoplatser.

– Björnen äter sist och slutligen största delen av tiden. Den är också uppmärksam och försiktig, och därför är det mycket vanligt att ett spår som upptäcks på finska sidan slutligen leder över statsgränsen, då björnen har lärt sig att dra sig undan till gränszonen för dagvilan, säger Hokkanen.

När ett byte har fällts

När björnjägarna har hittat en lämplig individ, fått den framför hunden dessutom fällt den på ett säkert sätt, ska dispenshavaren utan dröjsmål meddela viltcentralen och de myndigheter som ansvarar för jaktövervakningen om fångsten. I renskötselområdet räcker det att den som fällde björnen gör en anmälan till Finlands viltcentral. De myndigheter som ansvarar för jaktövervakningen kontrollerar ofta fällda björnar.

Björnköttet måste kontrolleras för trikin innan det förtärs.

Myndigheterna som ansvarar för jaktövervakningen kontrollerar ofta fällda björnar.

En typisk jaktdag

– Hur en typisk jaktdag ser ut beror till stor del på jaktsällskapet och var i Finland fångsten äger rum. För all björnjakt gäller emellertid att man startar väldigt tidigt, säger Ville Hokkanen.

– I allmänhet ska man vara ute, med hunden ivrigt sökande efter björnspår, vid fyratiden på morgonen.

Hokkanen har erfarenhet av två huvudsakliga sätt att starta en björnjakt. Antingen är man först på pass vid kända björnrutter för att sedan gå igenom området med hundar eller så släpper man lös en hund först och börjar bygga passplatser först när man är säker på att det finns en björn framför hunden.

– Vilket sätt man använder beror på området, eftersom björnen i synnerhet i närheten av östgränsen vid minsta lilla störning snabbt kan ta skydd på andra sidan gränsen.

I vilket fall som helst är väckningen tidig för björnjägaren, och vaksamhet och agerande krävs ständigt. Passen hålls ibland hela dagen, och när skymningen närmar sig vilar man en stund för att sedan fortsätta tidigt följande morgon. Björnjakten är intensiv.

Björnjakten alltid dispensbaserad

Marko Paasimaa arbetar vid Finlands viltcentral som jaktchef i Kajanaland, och medverkar i processen för beviljande av dispens för stora rovdjur.

Han påminner om att björnjakt som bedrivs utanför renskötselområdet alltid är dispensbaserad, antingen skadebaserad eller i stamvårdande syfte. Eftersom björnen enligt jaktlagen är fridlyst året runt, kan man avvika från jakttiderna endast med stöd av dispens.

– Jägaren ska inte låta sig skrämmas av den kraftfulla och aktiva övervakningen, eftersom det handlar om dispensbaserad jakt på det största av våra stora rovdjur, påminner Paasimaa.

Jaktcheferna eller viltplanerarna vid viltcentralens regionkontor kontrollerar de dispensansökningar som kommer in för sina verksamhetsområden och försäkrar sig om att de uppfyller nödvändiga kriterier, varefter de sänder beslutsförslagen för godkännande till chefen för offentliga förvaltningsuppgifter eller dennas ställföreträdare. Vid beslutsfattandet iakttas lagstiftningen, tidigare juridiska avgöranden och fastställda riktlinjer.

– De som beviljas dispens är lokalt kända som pålitliga, jämlikt fungerande aktörer och väljs av de jägare som deltar i björnjakten i området. Dispenshavarna ska dessutom alltid utse en jaktledare för den björnjakt som bedrivs i området, betonar Paasimaa.

Möjlighet till björnjakt

Trots särdragen, dispensförfarandet, intensiteten och kraven förknippade med björnjakt deltar många jägare som bor utanför det bästa björnjaktsområdet i jakten. Den kräver aktiva och funktionsdugliga deltagare och hundförare. Vid situationer som ibland utvecklas snabbt är det en fördel att det finns tillräckligt med kunniga jägare.

– Jägarens eget aktiva nätverkande, sakliga uppförande och positiva attityd är trumfkort för den som vill optimera sina möjligheter till björnjakt utanför renskötselområdet, och i norr får man jaga björn enligt kvoterna, så länge de grundläggande kraven gällande skjutprov, jakträtt för området och betalt säsongstillstånd uppfylls, påminner Hokkanen.

Ville Hokkanen inledde sin björnjägarkarriär i samband med spårningsverksamhet. Villes tyska jaktterrier har varit med om mycket, och ofta lyckats hitta en björn när många andra redan gett upp.
Marko Paasimaa är jaktchef vid Finlands viltcentral i Kajanaland, med dispenser för stora rovdjur som sitt ansvarsområde.

Björnjakten i ett nötskal

  • För en framgångsrik björnjakt krävs förhandskartläggning
  • Inom renskötselområdet jagas björn enligt kvoter, söder om renskötselområdet med stöd av dispens
  • Fångstanmälan måste göras omedelbart
  • En fungerande hund är avgörande för en lyckad björnjakt
  • Skytten måste hålla huvudet kallt, eftersom en skadskjuten björn är farlig
  • Rutiner och att träna vapenhantering är viktigare än vapnets kaliber
  • Användning av föda som lockbete är absolut förbjuden

Vad tycker du om tidningen Jägaren på nätet?



Årets sista nummer av Jägaren var ett engångsförsök som gavs ut enbart på nätet.

Svara på enkäten senast den sista december och delta i utlottningen av en viltkamera!