Viltrådens bokslut

Under våren genomförde Finlands viltcentral en enkät bland medlemmarna i viltråden, för att samla in feedback och erfarenheter i slutet av viltrådens treårsperiod.

Bild Tero Salmela
Publicerad11.6.2024

Det finns 15 regionala viltråd i Finland, som vart och ett har tio ordinarie medlemmar med utsedda personliga ersättare. Viltförvaltningslagen anger att sex av medlemmarna väljs av regionens jaktvårdsföreningar och fyra medlemmar är de representanter som utses av landskapsförbundet, ntm-centralen, skogscentralen och en regionalt betydelsefull markägarorganisation.

Det nationella viltrådets sammansättning på 23 personer består förutom av de 15 representanter som föreslagits av regionmötena dessutom av representanter för jord- och skogsbruksministeriet, miljöministeriet, Forststyrelsen och Naturresursinstitutet. Därutöver har rådet representanter från en på riksnivå betydelsefull offentlig organisation inom skogsbruket, en på riksnivå betydelsefull organisation inom jord- och skogsbruket, en på riksnivå betydelsefull organisation inom jakten och viltvården samt en på riksnivå betydelsefull organisation inom naturvården.

Jord- och skogsbruksministeriet utser viltrådens medlemmar och suppleanter. Viltråden verkar i anslutning till viltcentralen och mandatperioden är tre år.  I viltrådens uppgifter ingår att behandla frågor som rör vilthushållningen på regional och nationell nivå. Om uppgifterna stadgas i lagen och närmare i statsrådets förordning.

Feedback från den avslutade perioden

Med enkäterna ville man pejla erfarenheterna bland viltrådens medlemmar från den gångna mandatperioden och samla in respons och utvecklingsidéer inför den kommande treårsperioden. Något olika frågeformulär skickades till medlemmarna i de regionala viltråden (ARN) och medlemmarna i det nationella viltrådet (VRN). En inbjudan till enkäten skickades till de ordinarie medlemmarna och ersättarna.

Totalt inkom 142 svar på ARN-enkäten (66 % svarsfrekvens) och 25 svar på VRN-enkäten (56 %). Ungefär en tredjedel av respondenterna var andra än representanter som jaktvårdsföreningarna valt, och majoriteten var ordinarie medlemmar.

Hur väl har målen uppnåtts?

I enkäten frågade vi respondenterna hur de har upplevt att viltrådet har lyckats i de olika uppgifterna som fastställs i lagen. ARN-respondenterna upplevde att viltrådet lyckades bra eller mycket bra med sina huvuduppgifter, VRN-respondenternas svar var mer jämnt fördelade.

ARN-respondenterna ansåg att de hade lyckats bäst genom att delta i det regionala arbetet med beredning och uppdatering av förvaltningsplanerna för viltarter, viltbestånd och arternas livsmiljöer samt genom att sörja för att de regionala intressentgrupperna hördes i anslutning till arbetet med förvaltningsplanerna (i båda fallen ansåg 52,1 % att framgången var utmärkt). VRN-respondenterna ansåg att de lyckats bäst med att behandla de regionala viltrådens initiativ och besluta om fortsatta åtgärder (47,6 % bra) samt med att framlägga förslag i anknytning till den riksomfattande utvecklingen av vilthushållningen (40,9 % bra).

På frågan om vad respondenterna anser vara viltrådets viktigaste uppgift satte respondenterna tämligen konsekvent uppgifter relaterade till vilthushållningen i topp. I svaren betonades främjandet av hållbar vilthushållning, stamförvaltningsplanerna, samarbetet med intressentgrupperna och samordningen av olika intressen.

I båda enkäterna var respondenterna mycket nöjda med mötesarrangemangen och med Finlands viltcentrals presentationer och stöd under mötesförberedelserna. Önskemål framfördes om att utveckla kontakterna mellan mötena, inkludera unga och kvinnor i beslutsfattandet och om informationsflödet mellan olika aktörer.

Jägarnas röst betonas i besluten

I båda enkäterna önskade framför allt företrädare utanför jägarorganisationerna mer representativitet och en ökning av antalet medlemmar från andra intressentgrupper, framför allt markägare, i viltråden. Respondenterna upplevde att jägarnas intressen betonas i besluten och att andras åsikter inte beaktas.

Respondenterna hoppades också på en utveckling av viltrådens roll och mer makt i beslutsfattandet. Viltrådens roll upplevdes mer som representativ och diskuterande istället för att faktiskt påverka.

Strategin förväntas förverkligas

Respondenterna ombads utvärdera påståenden relaterade till Finlands viltcentrals rykte och roll samt förverkligandet av de kritiska framgångsfaktorerna som definieras i strategin. En intressant jämförelse angående viltcentralens anseende gav svaren på samma fråga i en omfattande jägarenkät, som genomfördes vid årsskiftet. Respondenternas bedömningar av de olika påståendena skilde sig inte mycket från jägarnas svar och svaren var genomgående positiva för viltcentralen, även om det också finns utrymme för utveckling.

I båda enkäterna var inställningen till genomförandet av strategin optimistisk. Det enda undantaget var den aningen mer kritiska bedömningen av respondenterna i VRN-enkäten till punkten ”jägarnas kompetens ökar och etiken och ansvaret utvecklas, vilket stärker jaktens sociala acceptans”. På grund av det mindre antalet respondenter i VRN-enkäten fick enskilda svar naturligtvis större vikt i resultaten.

Bland de fem megatrenderna relaterade till strategin bedömde respondenterna i både ARN- och VRN-enkäten ”förändringar i befolkningsstrukturen och regional differentiering” och ”förändringar i värderingar och attityder” som de som hade störst inverkan på verksamheten.

VRN-medlemmars svar i orange och ARN-medlemmars i blått.

Användning av resultaten

Särskilt värdefullt i enkäten var de många svaren på de öppna frågorna, där deltagarna ombads utvärdera verksamheten och lägga fram utvecklingsförslag. Svaren har lästs igenom noggrant på viltcentralen. Syftet är att beakta alla genomförbara utvecklingsidéer när de nya viltråden inleder sitt arbete i augusti. Dessutom erbjuder enkätsvaren mycket underlag för introduktionen av nya medlemmar.