Nere på kontinenten har man redan länge varit medveten om att rådjurskid dör på försommaren när jordbrukarna slår vall med slåttermaskiner. I somliga trakter dör så mycket som en fjärdedel av ungarna under slåttern.

Här i vårt land berör bekymret också vitsvanshjorten, trots att detta har fått mindre uppmärksamhet. Fenomenet är särskilt markant i sydväst där det finns mest rådjur och hjortar. Längre norrut finns det färre rådjur och hjortar, men desto mera vall.

Värmekameran hittar kiden och kalvarna

Finlands viltcentral gjorde tillsammans med två jordbrukare i Pargas ett försök där vi försökte hitta kalvar och kid på vallåkrar med hjälp av en drönare med värmekamera. Tanken var att spana av åkrarna samma dag som de skulle slås och flytta eventuella kid och kalvar i säkerhet.

Vi utgick från att det skulle bli enkelt att hitta kiden och kalvarna eftersom deras kroppstemperatur skulle avvika klart från den svalare vallväxtligheten.

Både mjölkbonden Andreas Johansson och biffdjursuppfödaren Johan Hermansson är jägare, och båda var bekymrade för rådjurskiden och hjortkalvarna som trycker på vallåkrar.

– Vi har på många sätt försökt hindra djuren från att råka ut för slåttermaskinen. Medlemmar i vår jaktförening har kammat igenom åkrarna och kollat dem. Vi har satt upp skrämmor dagen innan slåttern för att störa rågetterna och hindarna så att de för sina ungar i säkerhet, berättar Andreas och Johan.

Det är ändå osäkert om de här åtgärderna har hjälpt. Flera ungar har säkert blivit räddade, men varje år är det ändå några som omkommer.

De nyfödda ungarna har ingen flyktreaktion

Både rådjuren och vitsvanshjortarna lämnar ofta sina nyfödda kalvar på en vallåker. Åkrarna skyddar dem eftersom de är stora och har jämn växtlighet, vilket gör ungarna svåra för rovdjur att hitta. Ungarna är små och klumpiga, och oförmögna att fly, i synnerhet från rävar.

Rågeten och hinden diar sina ungar morgon och kväll. Ungarnas överlevnadsstrategi handlar om att förbli oupptäckta; alltså ligger de fullkomligt orörliga. Nyfödda kalvar och kid reagerar alltså inte på fara genom att fly utan trycker orörliga på platsen oavsett vad som händer runt omkring. Det här instinktiva beteendet blir deras död på en åker där slåttern drar igång.

Tidtabellen

De flesta rådjurskid föds i maj och de sista i början av juni. Det samma gäller för vitsvanshjortarna. Skedet då ungarna döljer sig räcker inte längre än en eller ett par veckor, men den svaga flyktreaktionen fortsätter i upp till en månad. Om slåttern görs efter midsommaren så klarar många ungar av att fly undan slåttermaskinen. Fram till midsommar är ändå de allra flesta hjort- och rådjursungar fullkomligt försvarslösa.

– Början av sommaren är den brådaste tiden för oss. Slåttern, balningen och underhållet på maskinerna tar mycket tid och vi uppskattar därför all hjälp som vi kan få för att undvika dödsfall bland djuren. Utöver den etiska synvinkeln så innebär olyckorna också en försämring av kvaliteten på fodret, påpekar Andreas Johansson.

Vinden och solen ställde till med överraskningar

Det var meningen att vi skulle inleda drönarflygningarna strax innan midsommaren, men en storm drabbade sydvästra Finland och satte stopp för planerna. Trots att drönaren hade ett stabiliseringssystem så hindrade vinden flygandet eller skulle ha kunnat svepa iväg drönaren mot träd eller andra hinder. Vinden är klart kraftigare uppe på trettio till fyrtio meters höjd än nere vid markytan.

Efter midsommar kom drönarförsöket äntligen igång. På åkrarna som nerifrån markytan betraktat såg jämna och frodiga ut visade det sig, uppifrån beskådat, finnas gott om glesa fläckar och stenar på ytan. Det soliga vädret fick temperaturen att hastigt stiga. När markytan och stenarna värmdes upp förvandlades skärmen på värmekameran till en mosaik av värmevågor. Vilket gjorde det svårare att urskilja rådjurs- och hjortungarna.

Resultatet

Metoden visade sig vara effektiv, för det tog bara ett par timmar att svepa igenom trettio hektar. Drönaren hittade en hjortkalv som avhystes i säkerhet före slåttern. På grund av värmevågorna blev två rådjurskid oupptäckta, men de flydde lyckligtvis i tid på eget initiativ. Enligt resultaten var det stora flertalet av kalvarna såpass stora efter midsommaren att de kunde fly när slåttermaskinen närmade sig.

Om det bara är möjligt bör man välja en hel- eller halvmulen dag och inleda flygningarna tidigt, i synnerhet om det utlovas en solig och varm dag.