Triangelinventeringarna

Uppmuntrande resultat

Sensommarens inventeringar av vilttrianglarna har åter en gång avverkats för att vi ska kunna uppskatta läget för skogshönsens stammar. Vi noterar en uppgång för samtliga skogshöns som räknas.

Text Andreas Lindén, Naturresursinstitutet  BILD Hannu Huttu

Publicerad4.9.2021

Sommarvädret påverkar skogshönsens produktion av ungar. I typiska fall gynnar värme på försommaren ungarnas överlevnad och tillgången på insektsföda. I år var juni för andra året i rad ovanligt varm med rekordartade 25 dagar hetta. I motsats till fjolåret var också juli mycket varm och dessutom torr. Värmeböljorna innebar tydligen ingenting negativt eftersom häckningen lyckades riktigt fint denna sommar.

Tjädern

Under de två senaste decennierna har tjäderns utveckling i landet som helhet pekat aningen uppåt. Jämfört med fjolåret ökade tätheterna i genomsnitt en aning. I fem viltcentralsregioner är tätheterna större än normalt och lägre bara i Norra Tavastland.

I Uleåborg låg tjäderns andel ungar över genomsnittet medan vi i Lappland noterade kullar som var större än det genomsnittliga. I Norra Tavastland och i Mellersta Finland låg däremot andelen ungar under det normala och kullarna var sällsynt små.

Orren

Under de två senaste decennierna har orrens utveckling i landet som helhet varit stabil. Jämfört med fjolåret ökade tätheterna i genomsnitt, men det finns rätt mycket lokala variationer. I fem viltcentralsregioner är tätheterna större än normalt och i flera regioner till och med mycket större. I Norra Tavastland och Nyland är orrtätheterna ovanligt låga. I Nyland har orrarna kollapsat till nästan hälften av fjolåret.

Andelen ungar var påfallande stora (över 60 procent) i Kajanaland, Uleåborg, Norra Savolax och Norra Karelen där kullarna dessutom var större än genomsnittet.

Järpen

I mellan tre och fem år har järpstammen visat tydliga tecken på återhämtning från den värsta vågdalen som inföll åren 2016 och 2017. Jämfört med fjolåret ökade järpens tätheter ovanligt enhetligt på olika håll i landet. I Norra Karelen, Kust-Österbotten och Kajanaland var tillväxten kraftig.

I Satakunta, Norra Karelen och Uleåborg låg järptätheten över långtidsmedelvärdet. I Norra Tavastland låg den vuxna stammen däremot aningen under det normala. I de övriga regionerna låg stammen redan nära medelvärdet.

Andelen ungar var påfallande stor i Kajanaland och Norra Karelen, men även i de övriga regionerna lyckades häckningen bättre än normalt.

Ripan

Ripstammen har nu vuxit med måttlig fart i fyra eller fem år i rad. Tillväxten var koncentrerad till artens starkaste regioner; Lappland, Uleåborg och Kajanaland. Längre söderut, i regionerna där arten fortfarande förekommer, minskade ripan en aning eller stod stabil. I Lappland ligger tätheten nu vid långtidsmedelvärdet, men i Uleåborg och Kajanaland fortsättningsvis under.

Den här sommaren var ripans andel ungar exceptionellt hög i Kajanland medan den i Lappland låg aningen under medelvärdet. I övrigt var produktionen av ungar någorlunda normal.

 

Skogshönsens tätheter (individer/km2 skogsmark), andel ungar (%) och genomsnittliga kullstorlek i juli-augusti (läget 10.8). Värdena där det regionala 90 % konfidensintervallet skiljer sig från långtidsmedelvärdet presenteras med fet stil: med rött om värdet ligger ovanför medelvärdet och med blått om värdet ligger under medelvärdet. Förändringarna i täthet sedan fjolåret är uttryckta med plus- och minustecken: ± förändring < 15 % / + och – förändring 15–30 % / ++ och – – förändring > 30 %.
För ripan ger vi enbart siffrorna för norra Finland där materialet räcker till. Värden som bygger på färre trianglar än 25 är behäftade med en avsevärd statistisk osäkerhet.

Ett stort tack till alla som inventerade!

Även med internationella mått mätt håller uppföljningen av viltstammarna i vårt land toppklass och vilttrianglarna kan betraktas som ett flaggskepp. Vilttrianglarna inventeras varje år i den skogtäckta delen av landet. Vi mäter regionvis hönsfåglarnas tätheter, produktion av ungar och storlek på kullarna.

Inventeringarna görs av frivilliga jägare. Den 10 augusti hade i landet som helhet 890 trianglar blivit inventerade. Det här är en lika viktig som berömlig prestation!

Inventeringsmaterialet används i arbetet med att uppskatta tillståndet för och förändringar hos hönsstammarna. Dessutom används materialet i forskningssyfte och vid planeringen av förvaltningen av hönsen. De färska triangelresultaten används också som underlag när årets regionala jakttider för skogshönsen bestäms.