Forskning

Sjöfåglarna minskade mest i eutrofa sjöar

Det finns många som minns gångna tiders sjöfågeljakter och undrar vart de goda tiderna har tagit vägen.

Text Markus Piha, Aleksi Lehikoinen, Andreas Lindén, Katja Ikonen och Tuomas Rajala  Bild Jaakko Alalantela

Publicerad30.8.2022
Indexen beskriver på landsnivå hur mängderna par och ungar har utvecklats för de viktigaste jaktbara änderna (index%).

 

Sjöfågelinventeringarna visar att stammarna har minskat under de 37 inventeringsåren, i både näringsrika och näringsfattiga sjöar. Eutrofieringen hör till de främsta orsakerna.

Gräsandens häckande stam har vuxit under den 37-åriga inventeringsperioden med en fjärdedel, men uppgången befinner sig på nittonhundratalets sida och under de senaste 20 åren har antalet par varit stabilt. Årets parantal och antal ungar är genomsnittligt, men produktionen av ungar per par ligger 16 procent över genomsnittet. Produktionen per par och den totala mängden ungar har förblivit stabila.

Krickans häckande stam har minskat med en femtedel under inventeringsperioden. Årets antal par ligger 19 %, det totala antalet ungar 39 % och produktionen av ungar per par 16 % under långtidssmedelvärdet. Produktionen av ungar per par och det totala antalet ungar har minskat under inventeringsperioden.

Bläsandens parantal har sjunkit kraftigt under inventeringsperioden, med hela 56 %! Årets parantal uppskattas ligga 40 % under långtidsmedelvärdet och antalet ungar 27 % under. Totalantalet ungar har minskat efter hand som paren har blivit färre. Produktionen av ungar per par ligger i år glädjande nog hela 27 % över långtidsmedelvärdet!

Knipans parantal, produktion av ungar och totalantal ungar har minskat under inventeringsperioden. Under de senaste tio åren har stammen ändå varit stabil. Årets parmängd, totala antal ungar och produktion av ungar per par ligger drygt 10 % under långtidsmedelvärdet.

Sjöfågelmaterialet består av par- och kullräkningar som har gjorts av frivilliga inventerare. I år gjordes parräkningar på 1651 punkter och kullräkningar på 852 punkter. Med inventeringarna följer vi med hur de häckande stammarna utvecklas och får veta hur häckningarna lyckas. Resultaten används även vid planeringen av vården av livsmiljöer, dimensioneringen av jakten, bevarandet av mångfalden i vattendragen och i forskningsprojekt där man undersöker hur anlagda våtmarker hjälper sjöfåglarna.

 


 Vi riktar ett stort tack till er som inventerade!

Läs mera här: http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-380-484-5

Vad tycker du om tidningen Jägaren på nätet?



Årets sista nummer av Jägaren var ett engångsförsök som gavs ut enbart på nätet.

Svara på enkäten senast den sista december och delta i utlottningen av en viltkamera!