Den afrikanska svinpesten: Virusbekämpning och vildsvinsreglering

Den svenska ASF-smittan konstaterades hos ett dött vildsvin som påträffades i Fagersta kommun i landets mellersta delar. Fagersta ligger ungefär 150 kilometer nordväst om Stockholm. En smittskyddszon har upprättats i området där det är förbjudet att jaga och även i övrigt röra sig i terrängen. 

Afrikansk svinpest har inte tidigare påträffats i Sverige; inte heller förekommer sjukdomen i något annat nordiskt land. Sjukdomen har med andra ord tagit ett jätte-kliv till det här nya området; de närmaste kända smittområdena befinner sig nämligen drygt 400 kilometer bort, i Estland och Lettland på andra sidan Östersjön.

Ett smittsamt och seglivat virus

Den afrikanska svinpesten är en sjukdom hos svin som orsakas av ett mycket smittsamt virus. Det smittar både vilda och tama svin och är dödligt för dem. Viruset smittar inte andra djur eller människor. 

Viruset är oerhört seglivat, vilket försvårar arbetet med att begränsa smittan. Det överlever i månader i naturen, tål frysning och kan smitta genom livsmedel som innehåller svinkött; korv, skinka eller rökt svinkött, eller genom slaktrester. 

Det är väldigt svårt att utplåna sjukdomen bland vildlevande vildsvin. I Estland har sjukdomen förekommit sedan 2014. Den förekommer också i Ryssland. Att sjukdomen förekommer i våra grannländer understryker behovet av åtgärder för att förhindra att den når oss. Dessutom blir det viktigt med åtgärder som hjälper oss att upptäcka sjukdomen på tidigaste möjliga stadium, om den skulle nå vårt land. I Belgien lyckades man utrota sjukdomen eftersom den upptäcktes tidigt och effektiv bekämpning kunde sättas in.  

Om ASF når Finland skulle det innebära omfattande och mångåriga bekämpning och enorma ekonomiska förluster för svinuppfödarna.

Människan utgör den största risken för smitta

Den afrikanska svinpesten kan anlända till vårt land med vildsvin. Men människan utgör sannolikt en ännu större risk; hon kan hämta viruset med kontaminerade kläder, utrustning, fordon, foder eller livsmedel. 

Den som återvänder från ett land där det förekommer afrikansk svinpest ska vara noga med att följa anvisningar och rekommendationer. Avstå därför hellre från jaktresor till länder och trakter där sjukdomen förekommer. Vid hemkomsten från en jaktresa i utlandet bör jägaren därför tvätta och rengöra utrustningen omsorgsfullt. Närmare anvisningar finner du på Livsmedelsverkets webbplats.

Avgörande för bekämpningen är också att svingårdarna vidtar åtgärder för att skydda sig mot smittan.

Vildsvinsproverna avgörande

För att sjukdomen ska bli upptäckt på ett tidigt stadium är det viktigt att jägarna tar prover på fällda vildsvin och skickar dem till Livsmedelsverket för analys. För inskickade prover betalas ett honorar. Dessutom ska en anmälan göras till Finlands viltcentral för fällda vildsvin. 

Det är synnerligen viktigt att vildsvin som påträffas döda eller sjuka omedelbart blir anmälda till kommunalveterinären eller länsveterinären för att prover ska bli tagna och kropparna destruerade enligt anvisningarna. Det är avgörande att sjukdomen blir tidigt upptäckt för att vi ska kunna utrota sjukdomen så fort det bara går och för att de negativa konsekvenserna ska bli så små och kortvariga som möjligt. Du hittar kontaktuppgifterna till kommunalveterinärerna och länsveterinärerna på Livsmedelsverkets och kommunernas webbplatser. Livsmedelsverket betalar ett honorar till den som anmäler ett sjukt eller dött vildsvin.

Viktigt att reglera vildsvinsstammen

Vi minskar risken för ASF genom kraftig reglering av vildsvinsstammen. Vi har kunnat begränsa vildsvinets utbredning genom aktiv jakt och enligt Naturresursinstitutets uppskattning har svinen börjat bli färre.

Vildsvinsgruppen som jord- och skogsbruksministeriet nyligen tillsatte föreslog att vildsvinsstammen här i landet skulle halveras från nuvarande nivå. Utanför kärnområdet i Östnyland och Sydöstra Finland skulle målet vara att vildsvinet enbart påträffas sporadiskt; några koncentrationer eller någon etablerad stam ska inte få uppstå. 

För att effektivera jakten föreslår arbetsgruppen en lagändring så att mörkersikten ska få användas vid vildsvinsjakt. I dagsläget kräver ju mörkersikten dispens av Finlands viltcentral. 

Det är avgörande viktigt att inleda vildsvinsjakten så fort de första svinen uppenbarar sig i trakten. Men skjut inte ledarsuggan före de andra svinen i flocken, för då kan flocken skingras och de unga suggorna kan bli dräktiga i förtid. Men vildsvinsjakten kräver att man satsar på den och är villig att lära sig nytt. Det är alltså klokt att kontakta kunniga svinjägare för att få hjälp, kunskaper och färdigheter. Inom utbredningsområdet har man ofta nått goda resultat vid snöföre genom samjakter med flera deltagande jaktföreningar, och hundar och förare med stor erfarenhet av vildsvinsjakt. Kom också ihåg att inte göra vildsvinsbeståndet produktivare genom utfodring utan enbart använda utfodringen som ett effekthöjande lockmedel. 

Smitta skulle aktivera drastiska motåtgärder 

Om det hos oss skulle upptäckas afrikansk svinpest hos något vildlevande vildsvin skulle Livsmedelsverket upprätta en smittskyddszon runt platsen och där skulle all jakt vara förbjuden. Det skulle också kunna bli aktuellt med begränsningar i rörligheten för tamsvin, svinprodukter och biprodukter. Det kan också bli aktuellt med ytterligare begränsningar i området om detta bedöms vara nödvändigt. Smittskyddszonens omfattning skulle avgöras från fall till fall utifrån rådande omständigheter. Diametern på området skulle sannolikt uppgå till tiotals kilometer. 

Om sjukdomen påträffas är det Livsmedelverket som leder informationsförmedlingen och bekämpningen nationellt. På regional nivå koordineras åtgärderna av regionförvaltningsverket och på lokal nivå leds bekämpningen av kommunalveterinären, enligt Livsmedelsverkets och regionförvaltningsverkets anvisningar.

Regionförvaltningsverket kommer att behöva hjälp av jaktvårdsföreningarna och jägarna på orten och deras lokalkännedom för många av de bekämpande åtgärderna. Det kan inledningsvis handla om att leta efter döda vildsvin och att hantera och tramsportera kropparna. Längre fram kan regionförvaltningsverket behöva hjälp med sådant som att minska på vildsvinen i trakten. Men elimineringen av svinpesten kan bli ett långtidsprojekt. Detta innebär att de införda begränsningarna i smittskyddszonen kan bli långvariga och det kan bli aktuellt med ytterligare en zon ytterom, med lindrigare begränsningar. Bekämpningen av den afrikanska svinpesten kräver ansvarsfullhet av samtliga som återvänder från ett infekterat område. Jägarna spelar en nyckelroll för åtgärderna som vidtas för de vildlevande vildsvinen. Håll alltså den förebyggande ASF-bekämpningen i tankarna och handla ansvarsfullt både i hemlandet och utomlands för att hålla sjukdomen utanför landeets gränser! 

Artikelförfattaren Visa Eronen är Finlands viltcentrals representant i Livsmedelsverkets expertgrupp för svinpest.