Enligt naturresursinstitutets uppskattning fanns det i januari 2022 mellan 2161 och 4540 vildsvin i landet.

Den afrikanska svinpesten – övning förbereder bekämpning

Finlands jägarförbund ordnade en tvådelad beredskapsövning som ingår i förbundets vildsvinsprojekt. Jord- och skogsbruksministeriet står för finansieringen. På övningen simulerade man en situation där man i terrängen hittar ett vildsvin som har dött i afrikansk svinpest (ASF).

Text Valto Kontro Bilder Sven Zacek och Valto Kontro

Publicerad13.1.2023

I november samlades företrädare för ett antal myndigheter och organisationer samt lokala aktörer i Lappträsk. Liknande övningar har även ordnats tidigare, men det här var första gången som också jaktvårdsföreningen och ett antal jägare deltog.

– Tanken var att göra övningen mera realistisk än förut och därför bjöd vi in jv-föreningen och jaktföreningen på orten, berättade organisationschef Teemu Simenius på Jägarförbundet som arrangerade övningen.

Övningen utgick från det hypotetiska läget där en person hittar ett dött vildsvin i terrängen. Prover tas och skickas till Livsmedelsverket, som konstaterar att djuret är ASF-smittat. I det första skedet av övningen testades samarbetet mellan myndigheterna och kommunikationskedjan från myndigheten som sköter djursjukdomar till jv-föreningen samt jägarna och företagarna på orten. Enligt Simenius gav övningen jägarna och myndigheterna en ökad förståelse för varandra, hur de fungerar.

– Jaktföreningen och jv-föreningen visade ett glädjande stort intresse för övningen och sjukdomsbekämpningen. Det öppnade dessutom också myndigheternas ögon för jägarkårens potential vid bekämpningen. På köpet fick vi en kanal mellan myndigheterna och jägarna, fortsatte Simenius.

Kenneth Levin som är ordförande för Lappträsk jv-förening deltog också i övningen och var inne på samma spår.

– Under övningens gång noterade vi hur många myndigheter som faktiskt berörs och i vilken omfattning bekämpningen av sjukdomen ska göras, berättar Levin.

Viruset måste hindras från att sprida sig

Övningens andra del var praktisk och ägde rum i terrängen. Där gällde det att konkret öva hanteringen av en svinkropp i ett läge där djuret misstänks ha dött i svinpest.

Ett vildsvin som påträffas dött ska omedelbart anmälas till kommunveterinären. Dessutom bör också jaktvårdsföreningen på orten informeras. Undvik att röra kroppen och röra sig omkring den. Om kroppen visar tecken på svinpest ska särskild försiktighet iakttas. Blodutgjutningar på huden kan vara symptom på pest.

Under övningen spelade en 40 kilos sandsäck rollen som vildsvin och på den verkställdes under veterinärens överinseende de åtgärder som skulle göras. ”Proverna” som togs för ASF-undersökningen isolerades i plastpåsar för att vävnader och utsöndringar inte skulle komma i kontakt med miljön under transporten till laboratoriet. Kroppen paketerades i dubbel plastpresenning för förflyttningen eftersom det inte gick att begrava den i den bergiga terrängen.

– Utrustningen som veterinärerna hade med sig och deras noggrannhet med hygienen sade en hel del om riskerna med sjukdomen. Vi lärde oss också hur viktigt det är att planera och skaffa den rätta utrustningen på förhand, berättade Levin och syftade på att skyddsoverallerna visade sig vara för små.

Vid misstanke om ASF-smitta ska särskilt försiktighet iakttas vid hanteringen av kroppen. Fyndplatsen ska märkas ut i terrängen, exempelvis med gummihandskar.

Infektion skulle leda till omfattande åtgärder

ASF är en virusburen blödarfeber som anses höra till de värsta epidemiska djursjukdomarna. Sjukdomen är dödlig för svin, men smittar inte människor eller andra djur. Den har inte påträffats i vårt land, men förekommer i flera europeiska länder. Om sjukdomen når Finland skulle det radikalt påverka exporten av griskött även om den skulle förekomma enbart hos vildlevande svin.

Om ett smittofall påträffas upprättar Livsmedelsverket och regionförvaltningsverket en restriktionszon kring fyndplatsen. Zonens gränser bestäms bland annat utifrån terrängen och svinens revir. Jägarnas kunskaper om hur svinen nyttjar terrängen och vilka vägar svinen följer är avgörande för zonens omfattning.

Inom zonen gäller begränsningar för jakt och djurtransporter, och allmänheten uppmanas att inte röra sig i området i onödan. Bekämpningen inleds med en spaning efter svinkroppar och till det behövs frivilliga ortsbor med lokalkännedom. När inga fler kroppar hittas kan följande steg inledas; en systematisk jakt inom zonen. För jakten gäller detaljerade anvisningar för metoderna och hygienen för att minimera risken för att vildsvinen ska vandra och sprida sjukdomen.

Levin tvivlade inte på att det finns frivilliga som ställer upp om sjukdomen skulle påträffas i vårt land.

– I våra trakter är svinuppfödningen en viktig näring som vi vill skydda. Dessutom får hotet om jaktbegränsningar inom smittzonen säkerligen jägarna att göra sitt bästa för att hindra sjukdomen från att sprida sig.

Här i Finland följer vi med sjukdomen främst genom proverna som jägarna tar på fällda vildsvin. Livsmedelsverket analyserar proverna och skickar utrustning för provtagning till jägarna. Dessutom betalar verket ett honorar för de insända proverna.

Också Finlands svinföretagare betalar en premie för varje testat vildsvin som ett bidrag till jaktföreningarna. Anvisningarna för provtagningen och ytterligare information om sjukdomen finner du på Livsmedelsverkets webbplats: ruokavirasto.fi/sv/teman/afrikansk-svinpest-asf/.