Fördelningsgrunderna för jaktlicenser för hjortdjur
Vilka faktorer inverkar på antalet jaktlicenser som beviljas och fördelningen av dem?
Den totala mängden licenser som beviljas beror på förvaltningsmålsättningarna i älghushållningsområdet och stammens struktur, och på omfattningen av de skador som hjortdjuren orsakar. Utgående från dessa fattas beslutet om en totalkvot för jaktvårdsföreningen eller delområdet med effektiverad beskattning.
Jaktvårdsföreningarna deltar i uppgörandet av beskattningsplanen för sitt område och planen för älghushållningsområdet. Dessutom kan jv-föreningen ordna ett möte för licensansökarna där föreningen informerar om beskattningen och licensansökningen – dock inte någon beskattningsplanering för enskilda licensansökare.
Licenserna läggs i en grundpott och en tilläggspott
Den totala mängden jaktlicenser som har tilldelats en jv-förening eller ett delområde med effektiverad beskattning delas i en grundpott och en tilläggspott.
Grundpotten fördelas mellan ansökarna utifrån arealerna privatmark. I området som avses i jaktlagens 8 § fördelas statsmarkernas avkastning mellan ansökarna utifrån antalet godkända skyttar.
Fördelningen av tilläggspotten utgår i sin tur från mängden bekräftade skador orsakade av hjortdjur samt skadegraden.
Grundpottens andel av licenserna är alltid större, men detta beror självfallet på omständigheterna och skadeläget som helhet betraktat.
Tilläggslicenserna kräver bekräftade skador
Antalet jakt- och tilläggslicenser kan också påverkas av de hjortdjursrelaterade trafikolyckor, skogsskador och jordbruksskador som har inträffat under de senaste åren i ansökningsområdet.
Om den ansökande önskar hänvisa till skador som skäl till antalet licenser i licensansökningen ska dessa vara bestyrkta av myndigheterna. Även Skogscentralens utlåtande om älgskadorna kan godtas som kompletterande bevisning för fler licenser.
Enbart den beräknade älgtätheten, allmänt hållna utlåtanden från olika instanser, hänvisningar till privaträttsliga avtals giltighet, hänvisningar till VMI-skador i stället för viltskaderegistret, hänvisningar till eventuella framtida skador eller skador hos grannföreningen eller hjortdjurstätheten eller licensantalet hos grannarna räcker inte för att tilläggslicenser ska beviljas. Den ansökande måste kunna bevisa skadorna.
Vid fördelningen av grundpotten och tilläggspotten beaktas också forskningsdata från olika håll i landet om hur älgarna i genomsnitt rör sig i förhållande till storleken på ansökarnas områden. Vi försöker alltså inte minska skadorna enbart genom riktad jakt på ett avgränsat (för litet) område utan också gradvis och planmässigt på ett större område där djuren samlar sig vid den drabbade platsen.
Statsmarkernas avkastning fördelas utifrån skyttarna
Om en ansökan om jaktlicens för hjortdjur inkluderar mer än 1 000 hektar statsmarker ska en förteckning över skyttarna bifogas. När jaktlicenser beviljas för områden som avses i jaktlagens 8 § ska uppmärksamhet också fästas vid att fördelningen av jaktmöjligheter är rättvis och att jakten organiseras på ett lämpligt sätt.
På grund av den stora jaktliga belastningen på statsmarkerna beviljas jaktlicenser i regel enbart till sådana ansökare som har minst tio jägare (giltigt skjutprov eller att provet går ut i år) som inte jagar någon annanstans. Av dessa har minst sex inga andra möjligheter att jaga det ifrågavarande hjortdjuret någon annanstans. Kravet på ett minimiantal skyttar gäller området som avses i jaktlagens 8 § utom i Enontekis och Utsjoki.
Jägare som har någon annan möjlighet att jaga och som de också utnyttjar beaktas inte i licensövervägandet. Skytten anses, med några få undantag, ha andra möjligheter till älgjakt om han är medlem i en annan jaktförening eller ett annat jaktlag som ansöker om jaktlicens för älg av Finlands viltcentral.
Likvärdighet
Inom en jaktvårdsförening eller ett delområde med effektiverad beskattning ska ansökarna behandlas likvärdigt, det vill säga att likadana ärenden ska handläggas på samma sätt. Utan motiverade skäl går det inte att bevilja någon ansökare fler jaktlicenser per areal privatmark än någon annan.
Det går inte heller att bevilja fler licenser än de ansökta, även om ansökaren enligt licensövervägandet skulle vara berättigad till fler.
En samlicens fördelar själv licenserna mellan deltagarna
Juridiskt sett består en samlicens av en enda ansökande. Denna behandlas likvärdigt med de övriga ansökarna i jv-föreningen eller delområdet med effektiverad beskattning.
Viltcentralen kan inte vara med och bestämma antalet licenser som en samlicens ansöker om eller hur licenserna fördelas mellan deltagarna. Det här är beslut som samlicensen fattar internt och som ligger utanför viltcentralens och jv-föreningens befogenheter.
De viktigaste villkoren för beviljandet av jaktlicens
Jaktlicens för älg kan beviljas för ett sammanhängande område med en landareal på minst 1000 hektar. Området ska vara lämpligt för älgjakt och ansökaren ska ha jakträtt för älg där. Fristående områden som understiger 1000 hektar beaktas inte i licensövervägandet och ökar inte heller antalet licenser som beviljas. För de övriga licensbelagda hjortdjuren uppgår minimikravet på den enhetliga arealen mark till 500 hektar.
Uppdaterade och detaljerade anvisningar för licensansökningen och information om licensövervägandet finner du i avsnittet om licensansökningar på Finlands viltcentrals webbplats (riista.fi).
