Vad gör jaktbågen så effektiv?
Med en modern jaktbåge får pilen en hastighet på 80-90 m/s och den väger 25-30 gram. Energin är inte mer än 100-150 joule, men trots det fäller en pil med jaktspets en vitsvanshjort lika fort som kulan från ett jaktgevär. Så vad är det som gör jaktbågen så effektiv?
Vid jakt på klövdjur använder vi i regel en kula som expanderar vid träff och skapar en sårkanal som är mycket större än kulans diameter. Detta åstadkommer kulan dels genom att krossa vävnad, dels genom att skapa en tryckvåg. Ju effektivare kulan överför sin rörelseenergi desto effektivare orsakar den skador.
Minimigränserna för kulans kinetiska energi som de är fastställda i jaktförordningen står i direkt proportion till det tilltänkta viltets storlek.
Spetsen på en jaktpil är i all sin enkelhet en spets med två eller flera skärande blad. Pilen riktas mot det vitala området precis som en jaktkula, men den ska inte överföra sin rörelse-energi – tvärtom. Jaktpilens viktigaste egenskap är nämligen att den bevarar sin energi för att penetrera viltets vitala område och skära av de stora blodådrorna i tillräckligt stor omfattning.
Den avgörande skillnaden mellan en kula och en pil är således hur de använder sin energi. Kulan använder sin energi till att krossa medan jaktpilen skär. En kula eller en pil som penetrerar lungorna leder till ett blodtrycksfall och viltet stupar efter i genomsnitt tio sekunder.
Hypovolemisk chock
De norska forskarna Jon Arnemo och Stigbjoern Stokke konstaterar i sin artikel “Death by shock” att en kula orsakar en hydrostatisk chock som om den träffar det centrala nervsystemet orsakar en tillfällig medvetslöshet eller paralysering. Som den slutliga dödsorsaken för en jaktkula fastställer Stokke och Arnemo en hypovolemisk chock efter ett akut och kraftigt blodtrycksfall.
Pilen och kulan leder till samma resultat via samma mekanismer. För båda är syftet att orsaka ett hastigt blodtrycksfall, hastig medvetslöshet och en smärtfri död.
Skillnader mellan jaktspetsar
Precis som med kulorna så väljer en jägare jaktspets efter viltet. En fast jaktspets skär lätt igenom viltet och behåller sin form också vid träff i ben. En sådan är alltså lämplig för större vilt.
Mekaniska spetsar har ledade blad som under flykten är bakåtfällda och fälls ut vid träff. De mekaniska spetsarna har en större skärande yta, men de är inte lika hållbara som en fast spets. Eftersom den skärande ytan är större så blir också inträngningen svagare än med en fast spets.
För småvilt spelar valet av spets just ingen roll, men efter hand som viltet blir större blir också spetsens hållfasthet och inträngning viktigare. Det samma gäller också för bågen om effekten ligger nära det lagstadgade minimikravet på 180 N.
När bågens dragvikt och skyttens draglängd är små bör skytten välja fasta spetsar för att garantera en tillräcklig inträngning. En fast jaktspets ger skytten en säkerhetsmarginal om skottet råkar träffa ryggraden eller ett ben i frambenet.
Med större dragvikt på bågen går det att välja en spets med en större skärande yta, även en sådan som öppnar sig, och ändå nå en tillräcklig inträngning. Även om ett klövdjur stupar också för en mindre, fast jaktspets, i genomsnitt efter en cirka 50 meter lång flykt, så ger den mekaniska spetsens stora skärande yta en fördel. Rådjur och fältharar som jagas med sådana brukar påträffas trettio meter från träffen. Jaktspetsar som öppnar sig ger samtidigt målet en smärre smäll, vilket gör sådana spetsar utmärkta för exempelvis fågel, som annars kanske skulle kunna flyga vidare.
Liksom för kulorna så finns det ett sortiment jaktspetsar för olika vilt och jaktmetoder.
Ökad genomträngning
- Ju mindre motstånd spetsen möter desto större blir genomträngningen. En fast jaktspets med två blad har det minsta motståndet.
- En tung pil har större genomträngning är en lätt pil trots att utgångshastigheten är lägre.
- Ju längre fram pilens tyngdpunkt sitter desto bättre håller den kursen efter träff och desto större blir inträngningen.
Bågjakten – några bestämmelser
- Dragvikten på en pilbåge som används för jakt ska uppgå till minst 180 N, vilket med normalspråk betyder 40,5 pounds.
- Vid jakt på klövdjur ska jägaren ha en skärande jaktspets med en diameter på minst 22 millimeter. I princip uppfyller samtliga jaktspetsar på marknaden det här kravet.
- Den som tänker jaga klövdjur med båge ska avlägga ett skjutprov, som gäller i tre år. Jägaren har 180 sekunder på sig att skjuta tre pilar på 18 meters håll. Den godkända träffytan är 23 cm. Älgen får inte skjutas med båge.
