Trots den ovanligt varma kvällen var vädret kyligt och regnigt på morgonen.
Ungdomsredaktionen

Övernattning i skogen

Jag har jagat ända sedan jag var liten, men jakterna har varit högst en dag långa och till kvällen har jag alltid återvänt till ett uppvärmt hus. Det var alltså dags att kravla sig upp ur bekvämlighetsgropen och avrunda en dag på fågeljakt med en övernattning i skogen.

Text och bilder Suvi Seppänen

Publicerad9.11.2023

Jag kom till jaktområdet en eftermiddag i september med den finska spetsen Vainu. Utöver den vanliga utrustningen för jakten hade jag packat sovsäck och liggunderlag, tält, en campingyxa, extra kläder och matsäck. Eftersom ryggsäcken därför vägde bortåt tjugo kilo beslöt jag att börja med att leta rätt på en lämplig lägerplats. Inom kort var en sådan hittad på en trevlig moskogshöjd vid en öppen myr. 

Jag lämnade grejerna och försäkrade mig om att jag skulle hitta tillbaka. Sedan fortsatte Vainu och jag färden i ett par timmar till, men den här gången höll sig fåglarna undan. När solen började gå ner var det hög tid att återvända och ställa lägret i ordning.

Får jag fyr på brasan?

När tältet var uppställt var jag redan hungrig. Jag letade rätt på en lämplig tjärstubbe för brasan och efter en stunds pyssel med yxan och elddonen hade jag fått fyr på brasan. Vi grillade korv, Vainu och jag, och satt och beundrade solnedgången bortom myren. Kvällen var ovanligt varm.

När vi hade ätit var det redan läggdags. Kring brasan hade det nämligen börjat svärma väldigt aggressiva myggor som jag inte rådde på – jag hade inte ens tänkt på att packa med mej myggmedel för den här septembernatten. Alltså släckte jag brasan och stuvade in resten av grejerna i tältet. Vainu skyggade lite för den prasslande tältduken, men vågade sig till slut in, och så somnade vi. 

Korvgrillningen blev höjdpunkten på expeditionen.

En rymling i natten

Jag vaknade av att Vainu gnydde och insåg att hon vill ut. I det nattmörka tältet trevade jag rätt på pejlen; säkrast att inte släppa ut henne utan. Men Vainu var så ivrig att hon på något sätt lyckades öppna tältet och smita ut innan jag hunnit reagera. 

Efter en kort och sömnig överläggning med mig själv insåg jag att hon knappast skulle försvinna några långa vägar från tältet. Mycket riktigt. Tio minuter senare hördes krafsande mot tältduken och en nöjd Vainu kravlade sig tillbaka för att sova. Resten av natten sov jag djupt, med två avbrott för att släppa ut henne. 

Som sällskap på jakten hade jag den finska spetsen Vainu.

Ett streck i räkningen

När det ljusnade steg jag upp för att komma igång med dagens jakt. Jag beslöt att bryta lägret först efter jakten. Men vinden hade tilltagit och gårkvällens värme var som bortblåst. Vi gav oss iväg, men strax därpå började regnet ösa ner. Efter en halv timme beslöt jag att återvända, packa ihop lägret och åka hem. Enligt prognosen skulle det regna hela dagen.

Som helhet betraktat var expeditionen en ny och trevlig upplevelse även om den slutade med dyngsur utrustning och tiotals myggbett. Det blir säkert fler jakter med övernattning i skogen!