Kvotjakten på varg väcker debatt
Kvotjakten på varg följer på ändringen i vargens skyddsstatus i EU:s naturdirektiv som gjordes sommaren 2025. Vargen är inte längre en strikt skyddad art och som ett svar på ändringen har vi anpassat lagstiftningen.
I princip är det alltså nu möjligt att jaga varg på samma sätt som det övriga viltet i naturdirektivets bilaga V. Men jakten ska organiseras så, att vi inte äventyrar vargens gynnsamma skyddsnivå.
I vintras jagade vi varg med kvoter och inalles blev 81 vargar fällda.
Jakten ska vara hållbar över tid
Syftet med kvotmodellen är att skapa en ny och långsiktig lösning på vargförvaltningen. Den stamvårdande dispensjakten har ju nått vägs ände. Med enbart skadebaserade och säkerhetsbaserade dispenser går det inte att effektivt förvalta vargstammen.
Vargstammen har vuxit under de senaste åren, vilket också har inneburit en ökning av vargbekymren. Vi behövde alltså en metod med vilken vi kan hantera vargstammen och vargproblemen planmässigt. Genom geografiskt riktad kvotjakt med fastställda mängder säkerställer vi att vargstammen förblir på en gynnsam nivå med bevarad livskraft.
Dimensioneringen av jakten utgår från storleken och referensvärdet
Finlands viltcentral beredde i augusti och september ett förslag för jord- och skogsbruksministeriet om vargjakten under vintern 2026-2027. Enligt förslaget skulle vi kunna fälla sammanlagt 109 vargar.
Förslaget bygger på två viktiga faktorer; naturresursinstitutets uppskattning av stammens storlek och referensvärdet som jord- och skogsbruksministeriet fastställer.
Enligt den senaste uppskattningen (i mars 2026) fanns det beräkningsvis 430 vargar här i landet. Enligt prognosen kommer det i november (2026) att finnas mellan 490 och 693 vargar (detta med en 90-procentig sannolikhet). Referensvärdet är fastställt till 273 vargar. Storleken på kvoten tar hänsyn till jakten och den övriga dödligheten så att vi inte äventyrar vår vargstam.
Så här riktar ministeriet kvoterna
Utifrån tillgängliga data om vargflockarna föreslogs vargjakt i 18 områden. Tyngdpunkten låg i sydväst där vargstammen är stark. Riktandet av kvoterna utgick från skadorna (vargattacker) som vargarna orsakar och oron för säkerheten, vargstammens genetiska mångfald och skogsvildrenens viktigaste kalvningsområden. De revirbaserade kvoterna har vi försökt dimensionera så, att vi eliminerar hela flockar.
Viltcentralen informerade om förslaget när man lämnade in det till ministeriet. Inte oväntat skapade förslaget debatt och delade meningar. Vargtrakter som blev utan jakt uttryckte besvikelse och missnöje. Många ansåg att den totala mängden kvotvargar var för liten eller riktad mot fel flockar. Andra ansåg att vargjakten inte kunde motiveras utifrån den gynnsamma skyddsnivån.
Ministeriet fattar beslutet
Det är jord- och skogsbruksministeriet som har det sista ordet. Ministeriet beredde utkastet till förordning utifrån viltcentralens förslag, som i oktober gick ut på remiss.
Utifrån utlåtandena och informationen som samlas in under hösten fastställer ministeriet sedan den slutliga kvotförordningen. Där bestäms de regionala kvoterna för vargjakten för säsongen 2026 till 2027.
Förordningen är tänkt att träda i kraft mot slutet av november.