Är det tillåtet med nattsikte och drönare på jakt?
Bland alla tekniska nyheter är det i synnerhet nattsiktena och drönarna som håller igång debatten – får man använda sådana på jakt, och i så fall när och hur?
Låt mig börja med att ge ett förenklat svar som är lätt att komma ihåg. Ingendera får användas på jakt.
Jaktlagens 32 § stadgar att vilt inte får skrämmas eller spåras med luftfarkost i fångstsyfte medan 33 § förbjuder siktanordningar för nattskytte vilka elektroniskt förstorar eller omvandlar bilden.
I verkligheten är det hela förstås inte alldeles så här enkelt.
Enbart vilt får jagas
Fäst uppmärksamheten vid ordvalet! I 32 § används ordet ”vilt” och i 33 § används ord ”jakt”. Ordvalet innebär en exakt avgränsning av hur paragraferna ska tillämpas. Bägge berör således enbart vilt eftersom det bara är vilt som jagas.
Av det här är det lätt hänt att vi drar slutsatsen att nattsikten och drönare får användas vid fångst av andra djur. Men så förhåller det sig inte.
De icke-fredade arterna
I jaktlagens 49 § likställs de icke fredade arterna i hög grad med viltarterna. Exempelvis gäller samma begränsningar för både icke fredade fåglar och förvildade katter. Nattsikte är tillåtet enbart för de övriga icke fredade däggdjuren, i praktiken alltså råttor, möss och sorkar.
Undantagen för de skadliga främmande arterna
Om redskapen för eliminering av skadliga främmande arter stadgas i lagen om hantering av risker orsakade av främmande arter. Även den utgår från samma begränsningar för redskapen, men lagen inkluderar undantag som underlättar elimineringen.
Till de här undantagen hör nattsiktena och de obemannade luftfarkosterna, det vill säga drönarna. För den senare noterar vi att undantaget gäller enbart för däggdjur och spårning. Det gäller alltså inte för fåglar och även för däggdjurens del är det förbjudet att skrämma.
Om definitionen för en skadlig främmande art är obekant för läsaren så det är fråga om en art som ingår i EU:s förteckning eller som är en nationellt betydelsefull skadlig främmande art. Ur den här artikelns synvinkel handlar det alltså främst om mårdhund och mink.
Är det tillåtet att observera och fotografera?
Om en ljusförstärkare inte är fäst vid geväret så är det tillåtet att observera vilt med den. Förbudet gäller alltså användningen som sikte. På (exempelvis) en vaktjakt efter hjort är det tillåtet att observera med en nattkikare för att vara säker på att det utsedda djuret är det rätta. Men det fällande skottet ska skjutas utan några elektroniska hjälpmedel.
Här ska vi notera att det ovannämnda gäller inte bara i nattmörker utan också i dagsljus. Det är alltså inte tillåtet att använda en apparat med mörkeregenskaper ens på dagen.
Det är tillåtet att fotografera djur med drönare. Om fotograferandet sker under pågående jakt gäller det att vara uppmärksam på att det inte blir i jaktlig avsikt. En fotograf som flyger drönare under pågående jakt håller sig på rätt sida av lagen så länge som han inte påverkar jaktens gång eller förmedlar kameraförmedlad information till jägarna.
Polisens syn på saken
Polisinspektör Tuomo Korhonen på polisstyrelsen understryker att varje jägare bär ett personligt ansvar för att hen följer lagen, även när ny teknik vinner terräng:
– Oavsett den tekniska utvecklingen ska jakten vara etisk och rent spel mellan jägaren och viltet.
Även om de nya tekniska mackapärerna skulle kännas fascinerande och det vore intressant att använda sådana så ska vi inte tanklöst börja använda sådana när vi jagar utan att först ta reda på om de är lagliga. Vi ska stanna upp och tänka efter; vilken inställning har jag, hur jagar jag?
– Att en grej eller en metod är tillåten betyder inte att vi måste använda den. Jag rekommenderar återhållsamhet om grejen gör oss osäkra eller ger oss en känsla av att stiga ut i en grå zon, råder Korhonen.