Den första fällningen

”Adrenalinkänslan var otrolig!”

Fjortonåriga Leevi Kauppinen som i höstas fällde sitt första vilt berättar hur det gick till när han sköt en fasan.

textJohanna Hellman Bild Jouko Salonen
Publicerad20.1.2020

Vi hade redan jagat i en vecka, änder och på älgpass. Någon skottchans hade det ändå inte blivit och det var dags att åka hem, berättar Leevi om dagen då han fällde sitt första vilt. 

Leevi och hans kompis och deras pappor hade avtalat att han skulle få skjuta om ett tillfälle  uppenbarade sig. Men höstlovsveckan hade gått fort och inget vilt hade dykt upp på lämpligt sätt.

Järpen som kompisen hade skjutit verkade bli veckans enda byte.

De fyra skulle bege sig hemåt, men beslöt att gå en sväng i den närmsta terrängen innan de började gå till bilen. Det här hände i Sastmola.

– Vi strövade längs åkrar och i skogen och plötsligt började hunden skälla. Vi tänkte att månne det är en mårdhund där och liksom ett slagsmål på gång. Vi gick dit och såg att hunden försökte ställa en fasan som flög upp i ett träd alldeles framför oss, berättar Leevi.

Fasanen tittade åt andra hållet medan Leevi och kompisens pappa gjorde en kringgående manöver. De andra stannade vid åkerkanten.

– Fasanen märkte ingenting utan släppte oss riktigt nära. Och då fick jag skottchans. Den trillade ner alldeles intill trädet, det ryckte bara lite i den. Det kändes fint att för första gången få skjuta någonting.

Leevi fileade fasanen tillsammans med sin kompis och lade fileerna i kylväskan för hemfärden. Senare stekte de fileerna i panna och åt dem med potatis.

Borde få jaga oftare

– Det är jättefint att jag har möjligheter att jaga. Det är superhärligt! Men jag borde kunna göra det oftare, utbrister Leevi som bor i centrum av Helsingfors.

Leevi har hängt med på jakt ända sedan han gick i ettan och skaffade jaktkort härom året. Kompisen och dennas pappa lockade honom med och sedan dess är han biten. Det bästa med jakten är enligt Leevi att vistas i naturen och naturen själv. Dessutom är det fint att få vara tillsammans med sin kompis riktigt ordentligt, och så kommer det situationer där adrenalinet rinner till. 

– Nästa gång vill jag jaga hare. Jag har varit med på harjakt förut och det känns fint. Om jag dessutom kommer åt att skjuta en hare så är det toppen. Dessutom blir det god mat av den! utbrister Leevi.