Fasanen – ett mångsidigt fälthöns

Fasaner föds upp och jagas i synnerhet i de sydligaste delarna av vårt land, men det finns uppfödare också längre norrut. Vilka jaktformer handlar fasanjakten här i landet då om?

Text Antti Saarenmaa Bilder Antti Saarenmaa och Ville Kankare

Publicerad6.9.2021

Fasanen är större än orren och är behaglig till utseendet. Hönan är vacker utan att pråla medan tuppens fjäderdräkt och långa stjärt är uppseendeväckande vackra. Fasanen är tacksam att sätta ut eftersom den stannar på platsen. Ring- och vingmärkningarna visar att fasanen är väldigt ortstrogen.

Det är vanligt att jägare med fågelhund inleder utbildningen av sin nya hund med fasan eftersom det är lätt att skapa skottchanser som dessutom är enkla att upprepa. Fasanen är nästan den enda jaktbara fågeln med en tillräckligt tät stam för utbildning av en stående eller stötande hund på det här sättet. Dessutom bjuder fasanen på olika utmaningar för hunden; fasanhönan trycker uthålligt när hunden står medan en erfaren fasantupp smiter iväg som en tjädertupp från en försiktig eller oerfaren hund.

Fasanuppfödarna finns i många kommuner, i synnerhet i den södra halvan av landet, vilket gör det möjligt för en grön stående fågelhund att göra sina första erfarenheter under gynnsamma förhållanden. Somliga hundägare köper fasaner och sätter ut dem hemma på gården för att kunna träna hunden regelbundet.

I synnerhet hönor och unga fasaner trycker uthålligt för en stående hund. Fasanen är därför ett utmärkt vilt för en oerfaren jakthund – liksom även för en oerfaren jägare.

En jaktbar fältfågel

För dem som har en stående fågelhund ligger fältviltet och fasanen särskilt nära hjärtat. Den engelska hönshundskulturen handlar uttryckligen om fältvilt och i synnerhet om jakt på fasan och rapphöna i öppna landskap. Både de engelska och de kontinentala hönshundarna har utvecklats så att de avancerar snabbt och avsöker flacka områden systematiskt med sitt oerhört skarpa väderkorn. I dagsläget utgör fasanen vår främsta jaktbara fältfågel, både som en lokalt vildlevande population och som bestånd som upprätthålls genom utsättningar. De traditionella fältarterna som rapphöna har ju minskat eller försvunnit på många håll i landet på grund de moderna odlingsmetoderna. Utan fasanen skulle möjligheterna att ägna sig åt traditionell hönshundskultur i vårt land vara knappa, med undantag för ripmarkerna i övre Lappland.

Fasanen spelar en framträdande roll vid utbildningen av hönshundar. Men varje fågel behöver inte skjutas!

Aktiv jakt i trevligt sällskap

Fasanen bjuder på utomordentliga tillfällen till social och aktiv jakt för lagom små grupper med stående, stötande eller skällande fågelhundar. Ett typiskt jaktsällskap består av tre till sex personer och jakten framskrider lugnt från skottchans till skottchans. Skyttarna turas om eller delar upp skjutsektorerna mellan sig. Eftersom fasanen är så ortstrogen kan ekipagen avancera systematiskt i lagom stora avsnitt och jakten är lätt att organisera. För många jägare och likaså för många jakthundar är fasanen ett utmärkt första vilt att jaga.

Stora jakter och shooting

De flesta har väl hört berättas om stora fasanjakter där fasanerna drivs mot en kedja av skyttar. Särskilt avdelade personer plockar de fällda fåglarna och skyttarna koncentrerar sig enbart på skyttet, med hjälp av personer som laddar. Jaktformen är gammal och har sekelgamla rötter i England. Den här jaktformen, kallad shooting, bedrevs i begynnelsen med annat vilt, men senare enbart med fasan. Större fasanjakter ordnas också här i vårt land på de större fasan- och viltgårdarna.

För gårdsägare är shooting ofta en näring och en inkomstkälla, som i kombination med högklassigt boende och umgänge för jaktgästerna även utgör ett socialt evenemang med hög profil. I England bedrivs fasanuppfödning och fasanhållning enligt somliga källor i så mycket som 14 % av skogsområdena. Här i vårt land finns det några stora gårdar som gör det i stor skala. Bevarandet av fasanens livsmiljöer – inklusive jakten på de små rovdjuren och de övriga viltvårdsåtgärderna – stöder samtidigt det övriga viltet och mångfalden i naturen. Utöver intäkterna genererar verksamheten också andra direkta och indirekta positiva effekter. I princip lever fasanerna efter uppfödningen ute, fria i sin naturliga miljö, vilket innebär en skarp skillnad gentemot uppfödningen av fjäderfä som livsmedel.

Fasanen öppnar för en rad olika jaktformer.

En utomordentlig men krävande ätlig fågel

Fasanen spelar huvudrollen i ett flertal viltrecept, i synnerhet i det engelska köket. Köttet är rätt ljust och aromen diskret. Enligt kökschefen Ari Ruoho på restaurang Nokka fungerar fasan bäst med finbladiga örter som dragon, mild viltbuljong eller gräddiga såser, äppel, päron och milda smaker i största allmänhet. Till det viktigaste hör enligt Ari tillagningen; bröstfiléerna ska inte stekas för länge utan det räcker med medium – annars blir smakupplevelsen lätt torr.

Det var Karl Fazer som på 1850-talet införde fasanen till landet. Den är en utmärkt jaktbar fältfågel som kompletterar våra inhemska fält- och skogshöns. Utan fasanen skulle flera av våra jaktformer vara fattigare och landsbygden tystare. Fasanen kan alltså användas till mycket!

En glädje också för små uppfödare

Fasanjakten väcker varierande associationer. För somliga representerar fasanen herrskapsfasoner medan den för andra innebär jakt med hund.

Fasanuppfödningen, liksom hållandet av vuxna fåglar och kläckandet av ägg, fungerar också med hemlagade metoder, liksom med höns, kalkon och vaktel. Fasanen är dock en vild fågel som kräver större hägn och en viss beredskap för tiden då tupparna spelar. Bäst trivs fasanen om den efter uppväxten får leva i frihet. Därför är det vanligt att små uppfödare regelbundet släpper ut fasaner i den närmaste omgivningen. För sin överlevnad kräver arten dock lämplig vegetation, skydd mot rovfåglar och jakt på små rovdjur. Enligt Livsmedelsverkets djurhållarregister finns det drygt 300 fasanuppfödare här i landet!

Mera om samma ämne

Det hände sig på jakt

En blandrasig som kan det mesta

5.5.2023
Den första fällningen

”Adrenalinkänslan var otrolig!”

20.1.2020