Vi har redan i många år använt naturresursinstitutets uppskattning av älgstammen vid planeringen av beskattningen. Stamuppskattningen grundar sig på en modell som främst bygger på jägarnas uppskattning av storleken på den kvarstående stammen efter jakten, älgobservationerna som görs under jakten och antalet viltolyckor med älgar.

Älgobservationerna som jägarna gör ger oss viktig information om stammens avkastning, struktur och täthet. Eftersom målet är att utveckla stamuppskattningarna så analyserar vi materialet om cirka en halv miljon dagsobservationer av älgar som samlades in i jaktvårdsföreningarna i södra Finland under jaktsäsongerna 2017–2022.

Skyddandet av älgkor med kalv påverkar observationerna

På jakt ska jägarna undvika situationer där en kalv blir lämnad ensam att överleva vintern. Principen är den att vi sparar älgkor med kalv under jakten och fäller fler kalvar i början av säsongen. Efter hand som jakten framskrider leder detta till förändringar i stammens struktur som blir klart synliga i materialet: mängden observationer av älgtjurar och tvillingkalvar minskar mot slutet av säsongen medan antalet älgkor med en enda kalv når en topp mitt i hösten.

Den här förändringen i stammens struktur under säsongens gång gör det svårt att uppskatta stamstrukturen utifrån observationerna. Här i vårt land försöker vi utnyttja informationen som vi får från observationerna under hela jaktsäsongen. Därefter ställer vi observationerna i relation till avskjutningen genom matematiska metoder.

Skillnaderna i jaktsätt förklarar mängden älgobservationer

Efter jaktdagen sammanställer jaktledaren dagens observationer och fällningar i tjänsten Oma riista. Dessutom sparar vi i Oma riista data om jaktdagens insatser; antalet jägare, hundar och timmar. Vi har inte tidigare undersökt hur variablerna som beskriver insatserna är kopplade till observationerna.

I vår undersökning noterade vi att en längre tid tillbringad i skogen (med i genomsnitt större jaktlag och fler jaktlag) ledde till ett större antal dagliga observationer per jaktvårdsförening. Jakthundarna innebar en klar ökning av observationerna, i synnerhet om antalet jägare var rätt stort. Hundarna letar effektivt upp älgar, men för effektivt observerande krävs det fler par ögon.

Om jakten oftast bedrivs av en ensam eller av två jägare som har en hund kan mängden älgobservationer bli mindre. Hunden verkade i synnerhet öka observationerna av ko med kalv, vilket kan påverka könsfördelningen och uppskattningen av kalvproduktionen.

De här iakttagelserna har ändå inte nödvändigtvis någon större inverkan på stamuppskattningen i något visst område om jaktsätten och insatserna förblir de samma år efter år.

Snön och jaktområdets egenskaper påverkar observationerna

När hösten framskrider undergår också förhållandena förändringar. Snötäcket innebär en klar ökning av älgobservationerna. Snön gör det lättare att hitta älgspår, vilket kan leda till en observation och en skottchans. Dessutom blir det lättare att upptäcka den mörkbruna älgen mot den vita bakgrunden.

Egenskaperna hos jaktområdet påverkar också observationerna, men deras inverkan är klart svagare i jämförelse med variablerna som beskriver de jaktliga insatserna. Mängden observationer blev mindre om mängden bebyggelse och kalhyggen var större inom jaktvårdsföreningen. Andelen åkrar ökade däremot mängden älgobservationer.

Det är ändå svårt att precisera vilken inverkan ett områdes egenskaper har eftersom egenskaperna kan ha en direkt inverkan på stammens produktion genom att erbjuda en varierande mängd föda eller inkludera platser som inte intresserar älgarna. Dessutom kan egenskaperna påverka älgens beteende och göra det lättare eller svårare att göra observationer.

Skulle ett exaktare material förfina stamuppskattningen?

Å andra sidan skapar observationerna på jv-föreningsnivå förtroende för de tidigare fattade besluten att vid modelleringen ta hänsyn till hur jaktsäsongen framskrider samtidigt som de uppmanar oss till att närmare undersöka vilken inverkan olika jaktmetoder och antalet jaktlag och jägare har.

Det är fortfarande för tidigt att bedöma hur resultaten, som vi har erhållit genom att följa jaktvårdsföreningarnas dagliga jakt, de facto skulle påverka stambedömningarna som blir gjorda för älgförvaltningsområdena (som består av flera jaktvårdsföreningar) när vi sammanställer materialet för hela säsongen.