Bläsänderna som häckar hos oss och de som under vår- och höstflyttningen påträffas hos oss hör till populationen som övervintrar i nordvästra Europa. De här fåglarnas häckningsområde omfattar ett enormt område från Fennoskandien ända till öster om Ural. De klart viktigaste övervintringsområdena finns i Holland och på de brittiska öarna; där övervintrar drygt nittio procent av hela populationen.

Vår häckande stam och populationen utmed flyttvägen utvecklas i olika riktningar

Ur vår inhemska synvinkel betraktat avslöjar undersökningen en intressant motstridighet. Även om bläsänderna som häckar i vårt land har blivit färre sedan 80-talet så växte bläsandspopulationen som övervintrar i nordvästra Europa under undersökningsperioden, 1976 till 2023. Den kraftigaste tillväxten skedde från 70-talet till 90-talet och därefter har stammen stått rätt stabilt. Den övervintrande stammens årliga variationer är främst knutna till variationerna i produktionen av ungar. Det avgörande var således hur många ungfåglar som årligen överlevde, blev flygga och nådde sitt övervintringsområde. Även de vuxna honornas överlevnad var en viktig faktor för variationerna; alltså hur många honor som överlevde till nästa vinter.

Värt att notera är också att bläsandspopulationen som övervintrar vid Svarta havet och Medelhavet hade minskat under samma period. Efter hand som klimatet blir varmare har en del av fåglarna ändrat sitt beteende och har övergått till att övervintra i Nordvästeuropa. Det här flyttvägsbytet bidrar till att förklara tillväxten i nordvästra Europa, men bytets roll för de årliga variationerna verkar ändå vara liten i jämförelse med produktionen av ungar och de vuxna honornas överlevnad.

Även väderleken påverkar bläsänderna

I häckningsområdena var det i synnerhet väderleken som påverkade produktionen av ungar. Ymniga vårflöden och en varm försommar ökade produktionen. Översvämningarna höll vattennivån hög i större och mindre sjöar, och skapade tillfälliga våtmarker som erbjöd näringsrika miljöer för kullarna. Under varma förhållanden växer ungarna fortare, vilket ökar utsikterna för att överleva. Undersökningen analyserade inte predationens inverkan på produktionen av ungar eftersom det inte fanns något tillgängligt material om mängderna rovdjur i bläsandens hela häckningsområde.

Även väderleken under vintern påverkar bläsänderna. Milda vintrar ökade överlevnaden för både hanar och honor medan kalla vintrar ökade dödligheten.

Hanarnas större överlevnad visar sig i könsfördelningen hos de vuxna

I likhet med tidigare undersökningar uppskattades även i denna att det fanns fler vuxna bläsandshanar än honor, och att andelen hanar verkade ha vuxit med tiden.

Skevheten i könsfördelningen beror främst på att hanarna är bättre på att överleva än honorna. Det verkar alltså inte handla om att det skulle födas fler hanungar. Tvärtom; bland ungfåglarna som anländer till övervintringsområdena verkar det finnas aningen fler honor än hanar. Undersökningsmaterialet gjorde det inte möjligt att utreda orsakerna till hanarnas högre överlevnad, men sannolikt finner vi i bakgrunden riskerna för honan när hon ruvar och sköter ungarna.

Vad innebär resultatet för bläsandsjakten?

Bläsändernas överlevnad var i det stora hela stabil och de övriga ålders- och könsgruppernas och de vuxna honornas inverkan på variationerna förblev liten. Av allt att döma utgör således inte jakten som riktar sig mot de vuxna individerna någon avgörande faktor för den flyttande populationens utveckling.

Det är dock viktigt att notera att den största delen av avskjutningen består av årsungar, men utifrån resultatet går det ändå inte att avgöra vilken inverkan jakten på årsungarna har på stammens variationer. Dödligheten och överlevnaden uppskattades i övervintringsområdena med ringmärkta fåglar. En stor del av ungarnas dödlighet hade redan hänt före ringmärkningen under deras första sommar och höstflyttningen. I framtiden vore det därför viktigt att närmare undersöka dödligheten bland de unga bläsänderna och jaktens inverkan.

Jaktens inverkan på vår häckande bläsandsstams nedgång känner vi inte till och utifrån den här undersökningen går frågan inte heller att besvara. Av tidigare undersökningar (se Jägaren 2/2024) vet vi att jakten (hos oss) i början av säsongen riktar sig särskilt tydligt mot härhäckande bläsandshonor och deras årsungar. Senare på hösten fylls avskjutningen på med individer som häckar i Ryssland och hanar som återvänder från ruggningsflyttningen. Eftersom de vuxna honornas överlevnad verkar vara viktig för stammens utveckling så är det jakten i början av säsongen som sannolikt påverkar vår häckande stam mest. Om vi önskar dämpa bläsandens nedgång genom att reglera jakten så vore det effektivaste att rikta åtgärderna till början av säsongen.