Viltobjekten finns i tjänsten MinSkog.fi

I tjänsten MinSkog.fi (metsään.fi) hittar du information om platser i skogen som kan vara lämpliga livsmiljöer för skogshönsen. Resultaten ökar skogsägarnas och skogsfackmännens kunskaper om viltets livsmiljöer och ger dem möjligheter att ta hänsyn till platserna när de sköter skogen.

textJanne Miettinen, Mikko KesäläBild Jari Kostet
Publicerad10.12.2018

Det är vår förhoppning att de potentiella viltobjekten som har införts i tjänsten MinSkog.fi ska sporra skogsägarna till ett viltvänligt skogsbruk. På ett viltvänligt ställe kan skogsägaren exempelvis spara snår för viltet och odla skogen som ett blandbestånd eller med ett slutet krontak.

Materialet beskriver skogens lämplighet som livsmiljö för viltet. Vid tolkningen tar vi hänsyn till skogens struktur, skiktningen, krontakets slutenhet, förekomsten av olika trädslag och virkesförrådets volym.

 

Att hitta viltobjekten i laserskanningsmaterialet

Projektet Digiviltskog ingår i Metso-programmet för utveckling av naturvården och drivs av Finlands viltcentral och Finlands skogscentral. Inom projektet utvecklar vi metoder för positionsinformation för det viltvänliga skogsbruket.

Vi ökar möjligheterna att bedriva ett viltvänligt skogsbruk genom att skapa positionsinformation om potentiella viltmiljöer och överföra informationen till Skogscentralens tjänst MinSkog.fi.

Utgångsmaterialet för positionsinformationen består av punktmolnen som vi har skapat genom laserskanning.

Laserskanningen görs från ett flygplan från vilket en apparat sänder laserpulser mot marken. En del av pulserna studsar tillbaka som ekon. En mottagare registrerar ekona och skapar ett punktmoln av dem. Varje eko innehåller information om bland annat koordinaterna (x, y, z) för den reflekterande punkten (exempelvis en trädgren) och ekots styrka.

 

Undervegationen är inkluderad i beräkningarna

Materialet är det första som är laserbaserat och i projektet använder vi Skogscentralens material med gitterrutor om 16 m x 16 m. Där beräknar vi genom en samkörning av laserskanningen och tolkningen av flygbilderna bland annat volymerna för de olika trädslagen och deras diametrar. Huvudträdslaget framträder tydligt vid beräkningarna med materialet i gitterrutorna. För undervegetationens del är kvaliteten på informationen svagare och där gör vi därför en separat lasertolkning.

Vid behandlingen av laserskanningsmaterialet för undervegetationen räknar vi de låga ekonas (från 0,5 till 5 meters höjd) relativa andel av alla ekon från trädbeståndet samt krontakets slutenhet från fem meters höjd och uppåt.

Vid lasertolkningen av undervegetationen tar vi hänsyn till att mängden låga ekon minskar när krontakets slutenhet ökar. Genom att behandla laserpulsens låga ekon som ett relationstal och jämföra det med krontakets slutenhet minskar vi på riskerna för fel i beräkningarna. Kvaliteten på tolkningen av undervegetationen kan variera beroende på kvaliteten på laserskanningen. Vid modelleringen väljer vi de bästa ställena genom uteslutningsmetoden. Goda objekt kan vid en dålig skanning bli förbisedda vid valet, även om det skulle bli valt som viltobjekt utifrån den skogliga strukturen.

 

Tillräckligt grova och varierade objekt blir valda

Tolkningen med avseende på viltet gör vi genom att samköra gittermaterialet med lasertolkningen av undervegetationen. Tolkningen bygger på den skogliga struktur som skogshönsen kräver för att trivas. Det här innebär ett tillräckligt grovt trädbestånd, undervegetation som ger skydd och ett trädbestånd med stora variationer beträffande trädslag och storlek.

Vi följer upp granskningen på beståndsnivå med zonationanalyser, där vi bland annat tar hänsyn till i hur hög grad livsmiljöerna är förbundna med varandra. Huvudprincipen är den, att en koncentration av flera gitterrutor eller ett nätverk av goda objekt alltid väger tyngre än en enskild viltruta.

Vi producerar det här materialet om viltvänlig skog i alla laserskannade områden i hela landet. I detta nu omfattar skanningen nästan två tredjedelar av landets areal, vilket innebär att materialet omfattar flera miljoner hektar.

De viltvänliga objektens andel av den totala arealen varierar i olika delar av landet. I näringsfattiga miljöer är det ungefär fem procent av den totala arealen som kvalificerar sig medan andelen i näringsrika områden kan uppgå till så mycket som en fjärdedel.

 

Anvisningar och utbildningsobjekt som stöder

Under projekttiden har det blivit möjligt att anteckna observationer av skogshönsmiljöer i appen Oma riista. Inom projektet har vi dessutom skapat ett tiotal modellobjekt för viltvänligt skogsbruk för utbildningen av skogsfackmän och skogsägare.

På gång är också en handledning i viltvänligt skogsbruk där det bland annat ingår lönsamhetsberäkningar för viltvänligt skogsbruk och anvisningar för planeringen av viltvänligt skogsbruk för enskilda gårdar. Vi rekommenderar skogsägarna att tillämpa tipsen i handledningen på viltobjekten i tjänsten MinSkog.fi.

 

I hopp om ett utvecklingssprång

När skogsägarna väljer att sköta skogen med viltvänliga metoder på en tillräckligt stor mängd viltobjekt kan vi åstadkomma någonting väldigt positivt för både skogshönsens och det övriga djurlivets livsmiljöer.

En stor del av viltobjekten i tjänsten MinSkog.fi är viktiga – nyckelbiotoper – för skogshönsen. Ofta är de övergångszoner mellan myr och mo som dessutom är lämpliga för fågelkullarna. Med hjälp av materialet går det att bevara deras struktur på tusentals hektar mark.

 

Janne Miettinen, specialplanerare, Finlands viltcentral

Mikko Kesälä, applikationskoordinator, Finlands skogscentral

___________________________________________________________________________

Skogshönsen och skogsägarna gynnas av nya lösningar

 

Projektet Digiviltskog ger skogsägarna och skogsfackmännen tillgång till information om tänkbara livsmiljöer för skogshönsen. Eftersom informationen är lättillgänglig i tjänsten MinSkog.fi så är det enkelt att ta hänsyn till skogshönsen vid planeringen av skogsanvändningen och i praktiken.

Skogsägare vill i regel vårda viltets livsmiljöer i sina skogar eftersom de är intresserade av jakt, men också för att de vill ta hänsyn till hela spektrat av naturvärden i skogen. Skogsbrukarna uppskattar att de får tillgång till nya verktyg och därmed också kunskap som stöder deras skogliga beslutsfattande, för viltets bästa.

Det går att höja kvaliteten på skogshönsens livsbetingelser genom enkla val i skogsskötseln. Inte heller kräver hänsynen till viltets livsmiljöer några ekonomiska uppoffringar av skogsägarna. Det kan handla om så enkla saker som att spara lövträd och lämna kvar snår åt viltet och – där det låter sig göras – grupper av småträd. Det här skapar skydd och föda åt skogshönsen.

På UPM driver vi ett viltvänligt skogsbruk och vi gör det i stor utsträckning genom FSC skogscertifiering ®. I skogen syns certifieringen bland annat i mängden sparade träd och i bredden på skyddszonen utmed vattendrag och våtmarker. Vi lämnar fuktiga sänkor och en tillräckligt stor andel lövträd. Allt detta gynnar skogshönsen, men också den skogliga mångfalden i övrigt. Med hjälp av resultaten från projektet Digiviltskog kan vi bland annat planera (och göra det bättre än förut) placeringen av viltsnår och sparade trädgrupper så att de faktiskt höjer kvaliteten på skogshönsens livsbetingelser.

Inka Musta, miljöchef, UPM Skog

____________________________________________________________________

Ytterligare information om projektet:

www.riistametsa.fi/

riista.fi/riistatalous/riistakannat/hoitosuunnitelmien-toimeenpano/digiriistametsa/

www.metsakeskus.fi/digiriistametsa