Forskning

Skogshönsen på fjolårsnivå
– toppår för ripan i Övre Lappland

Triangelinventeringarna visar att det i landet som helhet och för tredje året i rad finns ungefär lika mycket hönsfåglar.

Text Andreas Lindén, Antti Paasivaara och Katja Ikonen, Naturresursinstitutet Bild Hannu Huttu

Publicerad5.9.2023

Resultatet avser det totala antalet (ungar och vuxna) tjädrar, orrar, järpar och ripor efter fortplantningstiden. För de vuxna fåglarna noterar vi en smärre förändring: tillväxt för tjädern och järpen, nedgång för orren och ripan.

I Lappland har tätheten för samtliga fyra arterna ökat medan den har minskat i Norra Österbotten. Orrens och tjäderns tätheter har ökat i Nyland, men minskat i Tavastland och Kust-Österbotten. Övriga tydliga förändringar är i hög grad art- eller regionspecifika. Avsevärda variationer på regional nivå är typiskt för skogshönsen. I flera regioner följer orren cykler om sex till sju år.

Produktionen av ungar har legat på medelnivå för samtliga arter. För enskilda arter och regioner förekommer ändå vissa avvikelser där andelen ungar oftast ligger under medelvärdet. På sina håll verkar andelen ungar sammanfalla med täthetsförändringarna för stammen som helhet.

Att häckningsresultatet låg på medelnivå eller aningen sämre beror i hög grad på sommarens väder. Häckningen lyckas bäst om försommaren är varm eftersom ungarna behöver insekter att äta. I år var försommaren kylig i större delen av landet med frost på sina håll. Under den andra halvan av juni var det varmare och till och med hett.

Tjädern

Tjäderns totala stam låg kvar på fjolårets nivå medan den vuxna stammen visade en lätt uppgång. I jämförelse med fjolåret visar tätheterna en måttlig tillväxt i Lappland, Mellersta Finland, Nyland och Egentliga Finland.

I landets västra delar, Norra Österbotten och Tavastland har stammen minskat sedan i fjol. I Lappland, Norra Karelen och Södra Tavastland ligger tätheten för tjäderns vuxna stam fortsättningsvis ovanför långtidsmedelvärdet. I Kajanaland, Österbotten och Sydöstra Finland låg andelen ungar 11-14 % under det regionala medelvärdet.

Orren

Orrens totala stam låg i hela landet på fjolårsnivå medan den vuxna stammen var aningen mindre. Den totala och den vuxna stammen har vuxit i Lappland, Satakunta och Nyland. Stammen har minskat märkbart i Tavastland och måttligt i Sydöstra Finland, Norra och Södra Savolax, Egentliga Finland, Norra Österbotten och Kust-Österbotten. I Lappland, Norra Karelen och Norra Savolax ligger tätheterna fortsättningsvis klart över medelvärdet medan de ligger under medelvärdet i Norra Tavastland och Kust-Österbotten. I områdena med en försvagning utgör den medelmåttiga andelen ungar en gemensam faktor. I Lappland låg orrens andel ungar över genomsnittet. I Norra Tavastland och Norra Savolax låg andelen ungar 8-11 procent under genomsnittet.

Järpen

I likhet med fjolåret är järpens totala stam oförändrad medan den vuxna stammen visar en aning tillväxt. I Lappland och Södra Tavastland visar tätheterna en tydlig tillväxt. Vi noterar en måttligare tillväxt i Södra Savolax, Södra Karelen, Kymmenedalen och Egentliga Finland.

Däremot har tätheterna minskat en aning i Norra Österbotten, Kajanaland, Norra Tavastland och Nyland. I Lappland ligger järptätheten klart över medelvärdet, men i Norra Savolax och Norra Karelen bara en aning över. I Nyland är tätheten nere på nästan hälften av det normala. Resultatet gäller för både den vuxna och den totala stammen efter häckningen. Andelen ungar ligger i Satakunta 14 % över medelvärdet, men i Sydöstra Finland och Södra Tavastland, och i Södra, Mellersta och Norra Österbotten 10-14 % under medelvärdet.

Ripan

För ripans del ligger den totala stammen i den skogstäckta delen av landet på samma siffror som i fjol. Den vuxna stammen sluttar dock en aning utför. I Kajanaland och Skogslappland har stammen vuxit en aning sedan i fjol. Längre söderut, i områdena där ripan ännu förekommer, verkar utförslöpan fortsätta. Andelen ungar och kullstorleken verkar inte avvika från medelvärdena. I Kajanaland, Norra Österbotten och Skogslappland ligger ripstammens tätheter en aning under långtidsmedelvärdena.

I fjällen i Övre Lappland varierar ripstammen i sin egen takt. Där följer vi arten med en separat inventering med hönshundar. Den här sommaren pågår ett toppår för ripan i hela Övre Lappland.

Ett stort tack till er alla som har inventerat!

Under sensommaren räknades 819 vilttrianglar (läget den 6 augusti). Inventeringen kräver en enorm insats av jägarna. Många av dem har i årtionden samlat in värdefull information om viltstammarna i sina hemtrakter. De här observationerna bildar över tid en databank för arterna och deras utveckling, både i inventerarnas hemtrakter och nationellt.

Ytterligare information samt de regionala och triangelspecifika rapporterna finner du på: oma.riistakolmiot.fi och luonnonvaratieto.luke.fi