Riklig vitsvansstam en tillgång

Inom projektet Välmående av vilt har man samlat in erfarenheter från pilotföreningar och pilotsällskap. Föreningarna har olika metoder för ekonomiskt nyttjande av en riklig vitsvansstam. I allmänhet fås inkomster genom att man säljer kött eller tar med gäster på jakten.

textPetteri PietarinenBild: Riita Kaikkonen
Publicerad20.11.2020

De planerade bytesmängderna i fråga om vitsvanshjort är rekordstora under pågående säsong. Ett mål för projektet Välmående av vilt är att öka vitsvansjaktens effektivitet genom att utveckla gästjaktpraxis så att bytesmålsättningarna skulle vara en tillgång istället för en belastning.

Det finns olika modeller för gästjakt. Det enklaste sättet är att en jägare tar med sin kamrat på föreningens jakt. En förening kan också ordna separata gästjakter för betalande gästgrupper. Hur man går till väga beror på traditioner, mål, bytesmängder, föreningens medlemssituation samt på relationerna till markägarna.

 

Försäljning av vitsvanskött

I föreningarna har man börjat nyttja vitsvansen kommersiellt med olika metoder. Vanligast är att man säljer det fällda djuret till den gäst som deltog i jakten. Andra alternativ är att sälja viltköttet till en restaurang, till detaljhandeln eller direkt från slakthuset till lokala invånare. Att bjuda ut viltkött till detaljhandeln är rätt ovanligt, trots att ett modernt slakthus, en så kallad anmäld livsmedelslokal, möjliggör försäljning av obesiktat viltkött.

Det finns efterfrågan på vitsvanskött, men försäljningskanalerna är inte tillräckligt utvecklade. I pilotföreningarna har man emellertid utvecklat fungerande system för att utbud och efterfrågan ska mötas lokalt.

 

Markägarnas synvinkel

Det är viktigt att betona relationerna till markägarna, vilka möjliggör jakten. Enligt tradition anses markägaren har nytta av jaktföreningens verksamhet på området. Genom att jaga hjortdjur minskas bland annat odlings- och skogsskadorna.

Den ökade vitsvansstammen har lett till att man har delat ut eller sålt kött även utanför den närmaste kretsen. I regel har markägarna inget emot att föreningen säljer viltkött för att täcka sina utgifter och investeringar. I vissa fall har man också avtalat om andra arrangemang till markägarnas fördel.  Jaktföreningen har till exempel kunnat ordna jakt på kajor eller genomföra förbättringar av skogsvägarna. Det viktigaste är att det finns en kontinuerlig dialog mellan markägare och jaktförening, och att båda parternas synvinkel beaktas.

Projektet har publicerat Handbok för försäljning av viltkött, med information om försäljning av obesiktat viltkött och gällande krav på slakthus, allmänt om hygien och om viltköttets säkerhet.

 

Ett samprojekt med många aktörer

Projektet finansieras av Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014–2020, och i finansieringen deltar NTM-centralerna i Egentliga Finland, Nyland, Birkaland, Egentliga Tavastland, Päijänne-Tavastland och Satakunta. Projektet genomförs av yrkeshögskolan Novia, Finlands viltcentral, Brahea center vid Åbo universitet och Svenska Handelshögskolan Hanken i Helsingfors. Projektet pågår 2,5 år och avslutas 31.7.2021.

Projektets slutrapport

Ytterligare information om projektet.

Petteri Pietarinen planerare, Finlands viltcentral