Hönsfågelapp stöder fastställandet av jakttiderna
I enlighet med jaktförordningen kan jakten på tjäder, orre och järpe fortsätta till december om fågelstammarna är tillräckligt starka. För att inte äventyra jaktens hållbarhet granskas jakttiderna varje år efter triangelinventeringarna. Med datorapplikationen som vi har utvecklat som stöd för arbetet med att fastställa jakttiderna går det effektivare än förut att analysera triangelmaterialet samtidigt som appen minskar på behovet av subjektiva tolkningar.
Finlands viltcentral (Antti Siira, Mikael Luoma) och Östra Finlands universitet (Lauri Kortelainen, Lauri Mehtätalo, Markus Melin) har tillsammans utvecklat en datorapplikation för behandlingen av resultaten från triangelinventeringarna. Appen ger oss möjligheter att analysera inventeringsinformationen ur många olika vinklar. Appen är viktig eftersom vi bara har några få dagar tid att bereda förslaget till jakttider när triangelinventeringarna har avslutats i mitten av augusti.
Triangelinformationen i rutor
I applikationen är landet indelat i rutor på 25×25 kilometer. För varje ruta har vi tillgång till inventeringsresultaten ända från året 1996. Vi räknar ut nyckeltalen för varje ruta utifrån inventeringsresultaten för varje vilttriangel som befinner sig inom en 50 kilometers radie från rutans mittpunkt. I trakter med få trianglar ökar vi radien med fem kilometer i taget upp till 75 kilometer tills resultatet kan bygga på ett tillräckligt stort antal vilttrianglar.
För varje ruta och fågelart får vi fram artens täthet, andelen ungar, utvecklingens riktning och boxplotfördelningen (ett låddiagram) för fågeltätheterna under granskningsperioden. Till det viktigaste vid fastställandet av jakttiderna hör riktningen på stammens långtidsutveckling och jämförelsen mellan den senaste tätheten och de tidigare åren.
Vid regleringen av jakten är det viktigt att granska hur fågelstammarna har utvecklats under en längre tid och i en livsmiljö av nuvarande typ. Om en fågelarts utveckling går i cykler ska längden på granskningsperioden anpassas till detta och till de förändringar som har inträffat i livsmiljön. Av det här skälet har vi fastställt längden på granskningsperioden till 21 år eftersom en sådan period omfattar tre genomsnittlig cykler. Under den här tiden har det knappast heller inträffat några avgörande förändringar i livsmiljön.
Hönsfågelappen beräknar den genomsnittliga årliga förändringen i fågeltäthet för de senaste 21 åren. Vi har tolkat storleken på förändringen så, att stammens utveckling är stabil om den genomsnittliga årliga förändringen är ±1 procent. Om förändringen är större än -1 procent så tolkar vi utvecklingens riktning som nedåtgående. Om förändringen är större än +1 procent så är riktningen uppåtgående. En genomsnittlig årlig förändring på en procent innebär en förändring på cirka 20 procent i stammens täthet under den 21-åriga granskningsperioden. Ju större den genomsnittliga årliga förändringen är, desto större betydelse har den när vi fastställer jakttiderna.
Effektivare användning av viltinformationen
Appen gör det enklare för oss att granska en fågelstams utveckling på lång sikt samtidigt som den minskar på behovet av manuellt arbete och subjektivt tolkande när vi fastställer jakttiderna.
Applikationen visade sig vara användbar när vi fastställde höstens jakttider och vi kommer att fortsätta utveckla den i vinter. Den vidareutvecklade applikationen kan dessutom tänkas fungera som ett verktyg också för jaktföreningarna vid planeringen av hållbar avskjutning och kvoter i tjänsten Oma riista. På det här viset skulle viltinformationen fungera ännu bättre som stöd för jaktföreningarna när de fattar beslut om jakten.
Matti Kervinen, Mikael Luoma, Antti Siira, Marko Svensberg, Mikko Alhainen, Sami Tossavainen och Jukka Keränen, Finlands viltcentral
