Hela viltsektorn jobbar för skogsvildrenen

Hösten 2016 inleddes ett sju år långt LIFE- projekt (MetsäpeuraLIFE) för att skydda och förvalta skogsvildrenen. Det här är viltbranschens största EU-finansierade projekt genom tiderna och innebär en gemensam kraftsamling med tio samarbetsparter.

textMilla Niemi, Sakari MykräBild Petri Timonen
Publicerad1.12.2017

Skogsvildrenens väg i vårt lands natur har varit allt annat är rak. Förr i världen var skogsvildrenen en av de viktigaste viltarterna, men jakten var så intensiv att den dog ut för ungefär hundra år sedan. Efter krigen återvände dock skogsvildrenen från andra sidan östgränsen och kring året 1980 gjordes återutsättningar som förstorade utbredningsområdet från Kajanaland till Suomenselkä. Stammen växte och framtiden såg lovande ut.

Strax efter millennieskiftet dök emellertid mörka moln upp på himlen. I detta nu befinner vi oss i en situation där vildrensstammen i Kajanaland har minskat till under hälften av toppnoteringarna vid millennieskiftet. Populationen i Suomenselkä växer inte längre lika fort och samtidigt har djuren spritt sig över ett ännu större område. Att skogsvildrenarna söker sig till nya områden ingår i artens årstidsvandringar och utgör ett normalt beteende, men det skapar samtidigt ett behov av att utveckla metoderna för uppskattning av stammens storlek och struktur. Skogsvildrensprojektet svarar på bland annat det här behovet och koordineras av Forststyrelsens avdelning för jakt- och fisketjänster.

 

Återutsättningarna i fokus

Allmänhetens stora intresse för skogsvildrensprojektet riktar sig speciellt till återutsättningarna i landets västra delar. Under sommaren och hösten byggdes tillvänjningshägn för djuren som ska sättas ut i nationalparkerna Seitseminen och Lauhanvuori. I november flyttades vajor som är födda i djurparker till hägnen för att bli stamdjur. Till bägge hägnen fångades det dessutom vilda renar i Kajanaland. Till tillvänjningshägnet i Seitseminen fördes en vild rentjur och en renko, och till Lauhanvuori en vild rentjur. Under de kommande åren släpper vi sedan ut unga individer i naturen som är födda i hägnen och är präglade på sitt nya hemlandskap.

Skogsvildrenarna i tillvänjningshägnen väntar tillökning redan i vår. Kalvarna som föds i vår borde vara färdiga att inleda ett självständigt liv under 2019. Återutsättningarna pågår ända till 2021. Därefter kommer det förhoppningsvis att finnas en skogsvildrenshjord på minst tjugo, trettio djur i trakterna kring Seitseminen och Lauhanvuori.

 

Flyginventeringarna kompletteras

Även om återutsättningarna får mycket spaltutrymme så används merparten av LIFE-projektets resurser till andra ändamål. Ur viltsektorns synvinkel handlar de största insatserna om att utveckla uppföljningen av stammen och att halvvägs i projektet uppdatera förvaltningsplanen.

Våra kunskaper om skogsvildrensstammens utveckling bygger huvudsakligen på flyginventeringarna som görs på vårvintern och som sköts exemplariskt av Naturresursinstitutet. Hur väl flyginventeringarna lyckas beror dock på snöförhållandena – på snöfri mark är djuren inte lätta att få syn på! Situationen blir inte heller lättare av att stammen i Suomenselkä har spritt sig över ett större område än förut.

För att försäkra sig om tillförlitliga värden på stammens storlek och struktur håller Finlands viltcentral på och utvecklar en metod för höstinventering som stöd för flyginventeringarna, som ska minska uppföljningens väderberoende. Inventeringen, som alltså görs på hösten, hjälper oss också att uppskatta den årliga kalvförlusten och i synnerhet förlustens fördelning över tid. Kalvproduktionen i sig känner vi synnerligen väl tack vare de effektiverade uppföljningarna av vajor med sändarhalsband medan flyginventeringarna ger oss andelen kalvar som har överlevt ända till vårvintern. Höstinventeringen ger oss en ny referenspunkt för antalet kalvar mellan punkter som redan finns.

 

Halsbandsrenarna är värdefulla informatörer

Naturresursinstitutet har sedan 2006 med GPS-halsband följt med hur skogsvildrenarna rör sig och väljer sin levnadsmiljö. De sändarförsedda djuren ska bli fler under projekttiden genom att en del av djuren som sätts ut i naturen kommer att förses med sändarhalsband. Informationsinhämtningen kommer att utsträckas utöver det nuvarande utbredningsområdet till de blivande vildrensmarkerna. Sändarna ger oss värdefull kunskap om hur renarna gör sig hemmastadda i de nya områdena. Vi får också kunskap om dödsfall och dödsorsaker, vilket hjälper oss att styra inventeringarna till de rätta områdena. Dessutom hjälper halsbandsrenarna oss att utveckla verktyg för arbetet med att förhindra korsningar mellan vildren och tamren vid renskötselområdets sydgräns.

 

Samarbete ett måste för att lyckas

Ett mångårigt projekt som detta med flera samarbetsparter kräver för att lyckas tillräckliga ekonomiska resurser – i kortvariga projekt går det ju inte att jobba tillräckligt långsiktigt.  Budgeten går på drygt fem miljoner euro och EU-kommissionens Life-program står för 60 procent av finansieringen. Bland de inhemska finansiärerna står jord- och skogsbruksministeriet för den största biten. Även miljöministeriet bidrar liksom projektparterna med sin självfinansieringsandel. Finlands jägarförbund stöder projektets frivilliga verksamhet.

Utan omsorgsfulla förberedelser skulle det inte gå att genomföra LIFE-projektet för skogsvildrenen. Det skulle inte heller gå utan samarbetsparternas genuina önskan att jobba för artens bästa. Det är synnerligen glädjande att projektet utöver aktörerna i viltsektorn även inkluderar flera andra parter som alla står för en egen genomtänkt bit av helheten. Det här borgar för att projektet förfogar över den bästa tänkbara expertkunskapen i arbetet med att skapa en bättre framtid för skogsvildrenen.


Projektparter

  • Trafikverket
  • Naturresursinstitutet
  • Forststyrelsen, Jakt- och fisketjänster
  • Statens skogsbruksbolag Metsähallitus Metsätalous Oy
  • Högholmens djurpark
  • Renbeteslagsföreningen
  • RanuaZoo
  • Finlands viltcentral
  • WWF Finland
  • Ähtäri Zoo

För ytterligare information om projektet

Milla Niemi, planerare Forststyrelsen

Sakari Mykrä, projektchef Forststyrelsen

0 Kommenttia
Inline Feedbacks
Katso kaikki kommentit