En skogsrensvaja med kalv i Seitseminenhägnet i maj 2022. Skogsvildrenarna har fortplantat sig mycket bra i tillvänjningshägnen.

Skogsvildrenen skyddas långsiktigt

Projektet Skogsvildren LIFE inleddes hösten 2016 för att skydda och vårda skogsvildrenen, som hör till vår ursprungliga fauna. Projektet koordineras av Forststyrelsens jakt- och fisketjänster och har löpt med så god fart att slutet redan skymtar, om ett drygt år. Tiden börjar alltså vara inne för ett bokslut.

Text Sakari Mykrä-Pohja och Milla Niemi Bilder Tiina Mäkelä

Publicerad29.6.2022

Den vildlevande renen var en av hörnstenarna som gjorde bosättning möjligt i det förhistoriska Finland. Efter hand tämjde människorna också vildrenar till tamrenar medan de fortsatte att jaga skogsrenen i århundraden. 1913 totalfredades vildrenen av senaten i vårt land eftersom stammen hade blivit fåtalig. Men det dröjde innan lagens långa arm nådde de sista skogsbygderna där det fortfarande förekom vildrenar och på 20-talet jagades arten trots fredningen tills inga fler fanns kvar. Utdöendet var ett faktum.

Under krigsåren återvände skogsrenen för egen maskin över östgränsen till ödemarkerna i Kajanaland och stammen började så sakta återhämta sig. Efter krigen skyddades skogsrenens livsmiljöer och på den tiden fanns det fortfarande knappt om fyrbenta jägare. Ett halvsekel efter utdöendet kunde skogsrenar flyttas från Kuhmo till Suomenselkä, till dagens Salamajärvi nationalpark.

Återutsättningen som gjordes för fyra decennier sedan för att bevara skogsvildrenen är kanske den mest lyckade skyddsåtgärden för skogsren eller caribou i hela världen. Populationen i Suomenselkä har redan vuxit till tvåtusen renar – drygt dubbelt upp mot dagens population i Kajanaland. Samtidigt har arten utvidgat sitt utbredningsområde. Som skogsrenskalven som i januari fångades i Helsingfors visar kan enstaka strövbenägna individer påträffas i stort sett var som helst.

Fasen med tillvänjningshägn på slutrakan

Vid tiden för millennieskiftet började man fundera på ett ännu större utbredningsområde. Viltförvaltningen inledde tillsammans med ett antal skyddsorganisationer skissandet på nya återutsättningar. Planerna infogades i det delvis EU-finansierade projektet Skogsvildren LIFE.

Även om vildrensprojektet har genomförts i en föränderlig verksamhetsmiljö så har kärnan byggts kring framgångsreceptet för återutsättningarna i Suomenselkä. Återutsättningarna i nationalparkerna Seitseminen och Lauhanvuori har utgjort själva kärnan i projektet.

Hösten 2017 flyttades de första skogsvildrenarna till tillvänjningshägnen på orterna där de senare skulle släppas ut. Sedan dess har vi hänförts av den första hägnfödda kalven, upplevt spänningen när vildrenar släpps ut i naturen och glatt oss över kalvar som fötts i det fria. Nu lider fasen med tillvänjningshägn mot sitt slut och under sommaren ska de sista vildrenarna släppas ut.

Den här unga (2,5 år) vildrenstjuren släpptes från Lauhanvuorihägnet hösten 2019. Under projekttiden släpptes inalles ett 80-tal vildrenar från hägnet.

Skogsvildrenen återvände till faunan i Birkaland och Södra Österbotten

De 43 ursprungliga individerna som fördes till hägnen kom främst från djurparker, men även vilda individer fångades till bägge hägnen. Både ursprungliga individer och hägnfödda kalvar har släppts ut i nationalparkerna. Under de tidigare åren föddes inalles 38 kalvar i hägnen och den här våren passerades milstolpen femtio kalvar. Ute i naturen föddes de första kalvarna efter utsläppta vajor våren 2020. Den här våren har så vitt vi vet ett tiotal kalvar sett dagens ljus ute i det fria.

Under de här åren har fem kalvar och en vuxen vildren dött i tillvänjningshägnen. Likaså verkar dödligheten bland de utsläppta individerna hittills ha varit låg. Vildrenarna som släpptes i Seitseminen kunde i våras identifieras på foton. Av de ursprungliga 19 utsläppta fattades inte fler än de två som vi redan visste var döda. Den ena avlivades på grund av en ögonskada medan dödsorsaken för den andra förblev oklar.

Lauhanvuorirenarna har inte låtit sig fotograferas lika ofta, men enligt fotografier som tagits och observationer som gjorts under vintern så är minst två tredjedelar av de 24 utsläppta vildrenarna i skrivande stund vid liv. Vi känner till att tre har dött. Två av dem i en olycka medan en svalt ihjäl. Orsaken till svälten förblir en gåta eftersom vajan i fråga tillbringade hela hösten i utmärkta lavmarker och hade mat i tarmarna när den dog.

Med hänsyn taget till nativiteten under projekttiden och den observerade mortaliteten verkar läget vara det, att vi efter sommarens utsläpp kommer att ha ett femtiotal skogsvildrenar i både Seitseminen och Lauhanvuori. Det här uppfyller med råge målen i projektplanen!

EU-finansieringen skapar möjligheter

Projektet Skogsvildren LIFE har en budget på fem miljoner euro. En betydande del av summan får vi genom Life-programmet som i år fyller 30 år. EU har förbundit sig att stå för 60 procent av de faktiska projektkostnaderna. För den inhemska finansieringen står utöver de tio projektkompanjonerna också jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet. Även Finlands Jägarförbund stöder projektet.

I detta nu bereder man på Forststyrelsen en ansökan om finansiering för ett uppföljande projekt. Om ansökningen beviljas kan det nya projektet inledas under 2025. Där kommer fokus att ligga på skogsvildrenens DNA, bevarandet av artens livskraft och arbetet med att förena delpopulationerna.

Vad tycker du om tidningen Jägaren på nätet?



Årets sista nummer av Jägaren var ett engångsförsök som gavs ut enbart på nätet.

Svara på enkäten senast den sista december och delta i utlottningen av en viltkamera!