Skärgårdsnaturens ikon fick internationell förvaltningsplan

AEWA:s (avtalet om bevarandet av de afro-eurasiska flyttande sjöfåglarna) åttonde partsmöte godkände i september i Ungern förvaltningsplanen för ejdern. Trots byråkratin är det internationella samarbetet och viljan att nå målet ett måste för att ejdern ska kunna återhämta sig.

Text Mikko Alhainen Bild Harri Taavetti

Publicerad17.11.2022

Bakom ejderstammens kollaps ligger flera faktorer, vilket komplicerar arbetet med att skapa en framtid för arten. Predationen mot honorna och ungarna utgör det allvarligaste hotet, som förvärras av förändringarna i Östersjöns hälsa och ejdrarnas föda.

Ejdrarnas flyttväg är lång. De möter hotfaktorer både där de häckar och där de övervintrar, och därför måste åtgärderna riktas rätt. Ejdrarna i Östersjön häckar främst i den finska och den svenska skärgården. Den här delen av stammen har minskat mest. Rovdjuren utgör den största enskilda faktorn och den leder till förhöjd dödlighet bland de häckande honorna och svag produktion av ungar.

Vad kan då göras?

Det viktigaste är att fler honor ska överleva och få mera ungar. Med projekten Sotka och Helmi har vi utvecklat den effektiva och samordnade jakten på mink och mårdhund i skärgården. Det är självfallet också viktigt att minimera de inhemska rovdjurens predation. Där ska vi tillämpa olika metoder, med hänsyn till nationell och internationell lagstiftning.

Jakten utgör inget allvarligt hot mot ejdrarna. Enligt AEWA-avtalet kan vår ejderjakt fortsätta enbart om den ingår som en del av en helhet i jakten på flyttvägsnivå, precis som med taigasädgåsen.

Implementeringen av förvaltningsplanen

Här i vårt land vill vi inte att förvaltningsplanen ska förbli en papperstiger. Implementeringen har förberetts sedan början av 2021 och det här systemet för internationell reglering av jakten ska ut på remiss under vintern. Länderna där ejdern jagas ansvarar för att jakten blir hållbar och att det tillhörande vetenskapliga arbetet får finansiering. Redan nu är ejderjakten kraftigt begränsad i länderna utmed flyttvägen.

Utvärderingarna på flyttvägsnivå hjälper oss att bedöma om det går att jaga hållbart och i så fall med hur stora kvoter. Om jakten kan fortsätta ska den under de närmaste åren begränsas till enbart hanarna, gudingarna.

– Förvaltningsplanen för ejdern utgör ett betydelsefullt steg på vägen för att hjälpa de försvagade jaktbara sjöfåglarna. Men utan internationellt samarbete går det inte att stärka sjöfåglarna och hålla jakten på en hållbar nivå, berättar Janne Pitkänen, specialsakkunnig på jord- och skogsbruksministeriet.

Ejdern är en värdefull jaktbar fågel i vår skärgård, men att få stammen att vända uppåt igen går varken fort eller enkelt. Den internationella förvaltningsplanen hjälper oss att rikta resurserna hos de olika länderna utmed flyttvägen rätt, och det skapar förutsättningar för att hejda nedgången och inleda en uppgång.

Lyssna också (på finska) på podden Sorkkia ja sarvia, avsnittet om farorna som hotar fåglarna i skärgården, ”Saariston lintujen vaarojen vuodet”. Som gäst i studion har vi ekologen Kim Jaatinen, som har studerat ejdern i mer än 15 år.

Vad tycker du om tidningen Jägaren på nätet?



Årets sista nummer av Jägaren var ett engångsförsök som gavs ut enbart på nätet.

Svara på enkäten senast den sista december och delta i utlottningen av en viltkamera!