Viltinformation och förvaltningsplaner
Samhällelig påverkan

Jägare är ofta de hårdaste kritikerna av viltförvaltningen och andra jägare. Det är mänskligt att se förändringar som hot, men för att lösa pyrande konflikter på fältet måste man ständigt arbeta, utan att snegla åt sidan eller lyssna på populistiska kommentarer. Det är lättare att hitta lösningar på utmaningar i en utvecklingsvänlig atmosfär.

Under Finlands viltcentrals verksamhetstid har flera positiva utvecklingsprocesser fått sin början. Vilthushållningens verkningsfullhet och status har ökat och jakten är mer accepterad än någonsin tidigare. Samarbetet mellan jägare, viltförvaltning och viltforskning har stärkts och viltinformation används som verktyg vid lagstiftning. Tjänsten Oma riista har gjort jaktlicensförvaltningen smidigare och naturvårdsarbetet har utvecklats med hjälp av livsmiljöprojekt.

Förvaltningsplaner främjar vilthushållningen

Finlands viltcentral har berett ett tiotal förvaltningsplaner, vilka har påverkat viltpolitiken avsevärt. Förutom de offentliga förvaltningsplanerna har åtgärdsprogram på lägre nivå utarbetats för förvaltning av bäverstammarna och skötsel av sjöfågelviltstammar på tillbakagång.

Stamvårdande jakt på varg efterlyses nu i många debattinlägg. Det är möjligt att inleda sådan jakt, förutsatt att viltforskningen först fastställer gynnsam bevarandestatus för arten och att denna status uppnås. Idag är det inte många som kommer ihåg att principerna för stamvårdande jakt skapades i den av viltcentralen utarbetade och av jord- och skogsbruksministeriet fastställda förvaltningsplanen för vargstammen år 2015.

Viltcentralen deltar i Naturresursinstitutets omfattande projekt VargLIFE, som implementerar förvaltningsplanen för vargstammen. Förvaltningen av vargstammen väcker många åsikter, men projektet kan redan nu anses vara framgångsrikt. Förvaltningsplanen genomförs effektivt med extern finansiering, och för arbetet används inte jaktvårdsavgiftsmedel.

Förvaltningsplanerna har inte stannat på pappret. Viltcentralen har genomfört åtgärdsförslagen genom projekt, för vilka man ofta har lyckats få omfattande utomstående finansiering. För utveckling av skötseln av viltets livsmiljöer har man satsat på att ta fram ett koncept för viltvänligt skogsbruk och projektet Hembygdsvåtmark LIFE. Arbetet fortsätter med projekten SOTKA-våtmarker och SOTKA-främmande rovdjur. I Lappland förebygger man mårdhundens utbredning till Skandinavien genom ett samnordiskt projekt för avlägsnande av mårdhund.

Motorväg för viltinformation

Apparna för användning av viltinformation har utvecklats med fart. Den snabba och smidiga användningen av vilttriangelinformationen har inspirerat inventerare till talkoarbete, och under de senaste åren har över 1 000 vilttrianglar inventerats under perioden juli-augusti. Vilttriangelinformation som samlas in med gemensamma talkokrafter i skogen förädlas på tre veckor till en förordning om jakttider för skogshönsfåglar. Det händer bara i Finland!

I samband med det nya verksamhetssättet fastställs jaktsäsongens längd regionalt och lokalt på ett sätt som betonar betydelsen av lokal viltinformation och säkrar jaktens hållbarhet. Tack vare detta har vi under de senaste åren också kunnat njuta av toppfågeljakt och långa jaktperioder.

Internationellt intresse för ”Finlands modell”

Viltcentralen deltar i den växande internationella verksamheten och har fått med sina representanter i viktiga internationella grupper för utveckling av stamförvaltning.

De modeller för viltinformation, forskningssamarbete och vård av livsmiljöer som har presenterats på möten mellan EU:s direktörer med ansvar för jakt har väckt uppmärksamhet, och i Europa pratar man om ”Finlands modell”. Med den avses de livsmiljöprojekt som har genomförts utifrån förvaltningsplanerna, det omfattande talkoarbete som jägarna har utfört för forskningen och de datasystem som möjliggör användning av uppdaterad viltinformation vid beslutsfattande. De finländska jägarna kan vara stolta.

Ett exempel på frukterna av det internationella samarbetet är förvaltningen av taigasädgås längs flyttstråken i Europa. En företrädare för viltcentralen har haft en ledande roll i utvecklingen av förvaltningen av gåsstammen på ett sådant sätt att jakt möjliggörs när stammen ökar. Nu har stammen av taigasädgås ökat, och den traditionella jakten i Lappland har kunnat återupptas. Också samarbetet med Sveriges viltförvaltning i fråga om stora rovdjur har utvecklats snabbt.

Välbefinnande och förebyggande av skador

Helheten Välmående av vilt är viltcentralens relativt nya verksamhetslinje. Ämnet har behandlats i samarbete med flera forskningsinstitut och läroanstalter. Viltet berör, och har ett värde som källa till välbefinnande. Viltmat värderas högt och viltet är också grund till omfattande företagsverksamhet och penningflöden. Viltet är en resurs – inte ett problem!

Förebyggandet av viltskador får ofta beklagligt lite uppmärksamhet. Viltcentralen stöder markägare som utsätts eller riskerar att utsättas för skador. Vilt- och rovdjursstängsel förmedlas utan ersättning och för att skydda plantor förmedlas avskräckningsmedel, för vilket viltcentralen kompenserar för hälften av inköpspriset.

Acceptansen för jakt har ökat

Finlands viltcentral och dess föregångare Jägarnas Centralförbund har följt med allmänhetens åsikter i anknytning till jakt med samma enkätfrågor sedan 1980-talet. Jakten har aldrig tidigare varit så accepterad som den är idag. Hela 90 procent av respondenterna förhåller sig positivt eller neutralt till jakt. Vår uppfattning är att detta är en följd av viltförvaltningens och jägarnas gemensamma satsning på ansvarstagande, samarbete med viltforskningen, skötsel av livsmiljöer och det faktum att lagstiftningen på ett framgångsrikt sätt har uppdaterats så att den motsvarar dagens krav.

Det sistnämnda är jord- och skogsbruksministeriets förtjänst, eftersom ministeriet har använt sig av viltcentralens och jägarnas sakkunskap vid beredningen av lagstiftningsreformer. Ansvarstagandet har gett oss möjlighet till mer omfattande påverkan även inom lagstiftningen.

Jägarna får erkänsla för sitt arbete

”Finlands modell” har gjort att också beslutsfattare har fått upp ögonen för kraften i viltförvaltningen och jägarnas naturvårdsarbete. Regeringsprogrammets finansiering till SOTKA- och Helmi-programmen är ett färskt bevis på detta. Vården av våtmarkerna och avlägsnandet av främmande rovdjur stöds med flera miljoner euro. Omfattande fångst av främmande rovdjur inom programmet Helmi startar i samarbete mellan vilt- och miljöförvaltningen.

Kom med i arbetet och sprid det positiva budskapet om jakten. Jakten har medvind!