Djursjukdomarna – en utmaning som viltbranschen talar om
Vi behöver beredskap för viltsjukdomar, vilket kräver vaksamhet, forskning
och bredd på kunnandet.
Årets viltdagar hölls i januari i Uleåborg och samlade bortåt 300 personer som jobbar med viltet eller är intresserade av ämnet. Viltdagarna har ordnats varje år på olika håll i landet i över 30 år. Till de aktuella teman som behandlades under dagarna hörde också djursjukdomarna.
Tarja Sivonen, som är biträdande professor vid Helsingfors universitet, berättade att drömmen är att i framtiden, med hjälp av tvärvetenskaplig forskning, kunna förutse och bekämpa sjukdomar som överförs mellan djurarter. Covid är inte längre någonting som folk pratar om, men epidemin blir inte den sista. Sannolikheten för nya epidemier ökar efter hand som människorna och produktionsdjuren – främst hönsen – blir fler och lever tätare. Ju fler kontakter som uppstår mellan arter, desto större blir sannolikheten för att någon sjukdom ska överföras från djur till människa.
Det är oroväckande att se hur vissa sjukdomar sprider sig allt mer. Det kan bero på att sjukdomen har muterat eller på exempelvis att det allt varmare klimatet får somliga fåglar att rucka på flyttvägarna. Mikrober brer ut sig allt mer och blir allt vanligare, och detta sker allt hastigare.
Sverige verkar ha utrotat ASF
I Sverige var det i augusti i fjol en jägare som rapporterade om döda vildsvin, och svinen konstaterades ha dött i afrikansk svinpest, ASF. Händelsen blev startskottet för effektiva bekämpningsåtgärder. Jägarna satte genast igång med att leta efter svinkroppar.
– Samarbetet med jägarna var fantastiskt. Det systematiska letandet innebar ett enormt jobb och svinkropparna hade redan börjat ruttna. Jägarna betalades en ersättning per timme, berättade Karl Ståhl på (den svenska) statens veterinärmedicinska anstalt.
När svenskarna utifrån svinkropparna kände det infekterade området hägnade de in det i oktober-november i höstas. Ett tusen kvadratkilometer stort område blev förbjudet att röra sig på. Så gott som samtliga vildsvin inom det inhägnade området har nu fångats med fällor och under de fyra senaste månaderna har inga nya ASF-fall påträffats, men innan dess hade 62 smittade svin påträffats.
Enligt Ståhl var vildsvinen i området fåtaliga och där finns inga svingårdar. En annan viktig faktor bakom framgången var att man inte störde vildsvinen, för att hålla dem kvar i trakten. Svenskarna siktar mycket riktigt på att Sverige ska vara ASF-fritt inom ett år.
– Tanken är att efter hand slopa begränsningarna. Om inga nya fall inträffar så ska det i höst gå att jaga och plocka bär i skogarna igen. Kärnan i vår lösning består av samarbete, underströk Ståhl.
Varifrån sjukdomen har kommit vet vi inte, men vildsvinen i trakten besöker soptippar. Det har därför införts ändringar i avfallshanteringen.