Hur går det med jakten när en ungdom flyttar hemifrån?

I höstas flyttade jag till en annan ort och började fundera på mitt eget jagande och min framtid. Jag har alltid bott på en liten ort och jakten är och har varit min livsstil. Plötsligt bodde jag i en storstad där jakten inte utgör någon betydande del av livet och jag har flera hundra kilometer till mina jaktmarker. Jag var tvungen att vänja mig vid tanken att jag inte kunde jaga varje veckoslut. 

Det var en väldig förändring. Tidigare kunde jag köra hem på en timme från gymnasiet. I min nya skola studerar vi ibland också på veckosluten och det går åt mycket tid till studierna. Dessutom går det tid till resandet, vilket på sikt blir tungt. 

Pengarna utgör också ofta en tung faktor för en studerande; de går åt i synnerhet till resandet. På den punkten är jag ändå lyckligt lottad eftersom föräldrarna bidrar till resekostnaderna, men jaktresorna kräver ändå mera besvär och planering än förut. 

Jag funderade också på hur mitt jägargäng skulle ställa sig till flyttningen. Skulle de fortsätta att ta mig på allvar om jag bara jagar då och då? Men jag oroade mig i onödan eftersom de såg positivt på min flytt. Några av dem började till och med berätta om sin egen studietid på olika håll i landet. Det påminde mig om att färre jaktdagar inte gör någon till en mindre trovärdig eller sämre jägare. 

Mot nya jaktäventyr

Jakten som fritidsintresse är ofta väldigt bunden till en ort, men den som är aktiv kan hitta jaktmöjligheter på en ny ort. Finlands jägarförbund ordnar sällskapsjakter för ungdomar. Den vägen går det att få jaga, men också att nosa på nya jaktsätt och träffa andra unga jägare. Man kan lösa dagstillstånd av forststyrelsen för att jaga i statsmarker och det går att kontakta jaktföreningar och sondera möjligheterna att hänga med. 

Även om jag inte fysiskt skulle kunna jaga så kan jag lindra jaktsaknaden genom att följa med branschen, hålla kontakt med jaktkamrater och titta på fotografier och videor. På YouTube finns massor av videor om jakt och med dem kan jag återskapa känslor och stämningar. Många jägare filmar och lägger ut sina egna jakter. Ibland är det ledsamt att följa med vad jaktkamraterna sysslar med när jag själv befinner mig långt borta och sysslar med annat, men å andra sidan lär jag mig att uppskatta tidigare jakter på ett nytt sätt. 

Jaktmarkerna och jaktkamraterna försvinner ingenstans

Jag minns att jag i höstas funderade på om mitt jaktintresse skulle svalna efter flyttningen och om jag skulle liksom växa ur jagandet. Jag har ju ändå lagt ner rätt mycket tid och pengar på jakten. Jag var rädd för att glömma vilken intensiv glöd jag har för jakten. Efteråt insåg jag att jag hade oroat mig i onödan. Om jaktintresset skulle ha falnat så skulle det sannolikt ändå ha gjort det, också om jag hade stannat på hemorten. 

Å andra sidan är det fullkomligt tillåtet att pausa eller sluta eftersom vardagen som studerande är hektisk och tär på krafterna. Det är förståeligt att en flyttning innebär att nya saker tar upp mera plats i ens liv. Då ska man komma ihåg att jaktmarkerna inte försvinner någonstans och att det alltid går att börja om på nytt. Det samma gäller också för andra intressen. 

Den nya hemorten och den bantade jakten kan innebära en väldig förändring. Vilket ändå inte betyder att hobbyn inte kan fortsätta. Jag uppmanar därför varje ung jägare att inte ge upp sina drömmar och mål, för när det kommer till kritan så utgör studierna bara en kort period i ens liv. Jaktmarkerna och jaktkamraterna finns kvar!