Ofta ställda frågor om skyddsjakten på vitkindad gås och storskarv 

Lagändringen träder i kraft den första september och då kan jakten inledas.

Vitkindad gås får jagas året om på oskördade åkrar bara gässen är minst fem till antalet. Storskarv får jagas på ett avstånd om högst 300 meter från fasta fiskeredskap under tiden första augusti till 28 februari. Dessutom får båda arterna jagas vid flygfält. Under häckningstiden ska dessutom hänsyn tas till minimiavståndet till bon där stora rovfåglar häckar.

Skyddsjakten bygger i normal ordning på jakträtten och kräver inte något separat jakttillstånd eller dispens. Jägaren måste ha betalat jaktvårdsavgiften och ha jakträtt eller jakttillstånd på den aktuella platsen.

För avskjutningen gäller inga begränsningar. För varje fälld fågel ska jägaren göra en fällningsanmälan inom sju dygn till Finlands viltcentral. Det smidigaste sättet är att göra det i Oma riista-appen. Var uppmärksam på att platsen för fällningen blir rätt!

Den övriga jakten kräver dispens, som även framledes beviljas av Finlands viltcentral.

Enligt naturvårdslagen är det förbjudet att störa fredade fåglar, i synnerhet under häckningen. Jakten ska i stället planeras så, att den inte orsakar någon klar störning för andra arter. En jakt med några enstaka skott innebär en såpass lindrig störning att den knappast kan betraktas som en förbjuden störning. Jägaren ansvarar själv för att hen inte stör viltet.

Informationen om var de stora rovfåglarna häckar är hemlig och finns inte offentligt tillgänglig. Den som skyddsjagar ansvarar själv för att hen håller ett tillräckligt avstånd till havsörns- och fiskgjusbon.  

I likhet med vilket som helst annat vilt är det tillåtet att använda fällda vitkindade gäss och storskarvar som mat. Däremot är all kommersiell användning av dem förbjuden.

Den vitkindade gåsen får jagas med samma metoder som de övriga gässen. För storskarvens del är det enligt jaktförordningen och i detta nu tillåtet att använda finkalibriga kulgevär, som miniatyrgevär. Självfallet är det viktigt att alltid jaga med ett tillräckligt effektivt gevär och patroner. Även för storskarven rekommenderas att vi jagar med metoder som är lagliga för gås.

Ja, det är tillåtet, men att använda bulvaner eller lockpipa på en skadeutsatt plats är inte alltid ändamålsenligt på en skyddsjakt.

Innan en jägare inleder skyddsjakt på en åker ska hen kontakta jordbrukaren. Tillsammans kan de utreda behovet av jakt och om det på åkern finns sådd men oskördad gröda. Det här är särskilt viktigt att ta hänsyn till på hösten efter tröskningen. Fodervallar och fleråriga odlingsväxter producerar fortlöpande ny skörd. Att en skörd blir bärgad anses dock inte hindra fortsatt jakt.   

Enligt jaktlagens 25 § är det förbjudet att, innan skörden är bärgad eller samlad, i jaktsyfte röra sig i odlingar utan uttryckligt tillstånd av ägaren. Även av följande skäl måste en jägare kontakta odlaren innan han inleder skyddsjakt; utan tillstånd får en jägare nämligen inte hämta en fälld fågel från en oskördad åker.  

Däremot får skyddsjakt inledas om det ovanför ett åkerområde eller på åkern samtidigt finns fem eller fler vitkindade gäss.

När jägaren börjar skjuta ska det på eller ovanför åkern finnas minst fem gäss. Jägaren avbryter jakten så fort hen ser att gässen inte längre är fler än fem. Men ännu är det öppet hur en domstol skulle tolka det här.  

När fiskeredskapet är (enligt fiskelagen) stående eller fast, såsom ett nät, en katsa eller en ryssja, får skyddsjakt på storskarv bedrivas i närheten. Jakten ska dock planeras så, att den förebygger faktiska skador.

Det här är i teorin möjligt, men motsvarar inte syftet med skyddsjakten. Jägaren bör alltså jaga ansvarsfullt.