Mot minskande och svårfångade byten
Logiken för fångst av främmande rovdjur bör utvecklas i en naturvårdande riktning, vilket betyder att bytesmängderna med tiden minskar och att de sista och skyggaste främmande rovdjuren fångas under utmanande förhållanden.
Mink och mårdhund har länge jagats för att man har velat förbättra i synnerhet viltfåglarnas reproduktion. Målet har genom åren skrivits in i vårdplanerna för många skyddsområden. Jägarna har självständigt skött arbetet i sin helhet, från planering till praktiskt genomförande, och det har inte erbjudits mycket stöd för verksamheten. Rådande praxis har lett till att motivationen huvudsakligen har utgjorts av själva jakten.
Från jakt mot fångst i naturvårdande syfte
Den centrala skillnaden mellan jakt på viltarter och fångst av främmande rovdjur i naturvårdande syfte är hållbarheten. I praktiken försöker man hålla viltstammarna på en stabil nivå, medan strävan i fråga om de främmande rovdjuren bör vara att avlägsna dem totalt. Sjöfåglarnas kraftiga tillbakagång är ett tydligt tecken på att värdefulla vattenlivsmiljöer är i dåligt skick, och en faktor som påverkar detta är de starka stammarna av små rovdjur.
Det lönar sig att börja arbetet för stärkande av sjöfågelstammarna där man mest sannolikt får till stånd den största sjöfågelproduktionen. Inom projektet Helmi-främmande rovdjur läggs fokus på Finlands värdefullaste och mest produktiva fågelvattenobjekt.
Resultat uppnås, men inte genom en fingerknäppning
Projektet SOTKA-främmande rovdjur, som snart avslutas, har genererat fungerande verksamhetsmodeller också för projektet Helmi-främmande rovdjur. På fastlandet har fångsterna fungerat genom samarbete som stöds av jaktvårdsföreningarna. I skärgården däremot har organisationer som koncentrerar sig på fångst av främmande rovdjur spelat en stor roll.
Till SOTKA-projektet valdes för fågelbeståndet värdefulla objekt, på vilka man har bedrivit effektiv fångst. Rovdjursstammarna ser redan ut att ha vänt nedåt på några objekt. De första positiva fågelresultaten har uppnåtts i synnerhet i skärgården (Tunnhamn återhämtar sig – även svärtorna återvände s. 68).
Uppskattad naturvårdare
Att ändra tankesättet från jakt på små rovdjur till naturvård kan vara ett stort steg för många. Klarar jägarkåren av att tillägna sig en verksamhetsmodell, i vilken man i stället för jakt strävar efter att avlägsna mårdhund och mink från viktiga fågelvattenobjekt? Den nya motivationen skulle vara en förbättrad sjöfågelsituation i området. Alla som är insatta i området inser utmaningens omfattning, men mycket står också på spel.
Projektet Helmi-främmande rovdjur är ett initiativ för vård av värdefulla fågelvatten genom fångst av främmande rovdjur. Planeringshjälp, fångstutrustning och ersättningar erbjuds. Avsikten är att styra verksamheten som helhet i en mer yrkesmässig riktning. En följd, förutom starkare sjöfågelstammar, kan vara att den som är kunnig inom fångst av främmande rovdjur blir en av de mest uppskattade naturvårdarna i området, också i andra än jaktkamraternas ögon.
