En älgtjur anländer med hög hastighet genom den i princip enkelriktade porten till sitt nya hemland.
Forskning

Invandrande och utvandrande älgar

I Salla gjordes en undersökning för att ta reda på om älgarna använde sig av portarna i renstängslet utmed östgränsen för att invandra och utvandra. Under 20 månader knäppte viltkamerorna drygt 12 000 bilder av drygt 2 000 älgar.

Text Tiia Jauhojärvi och Pirkka Peltonen

Publicerad8.3.2024

Djuren som korsar riksgränsen till och från Finland utgör stoff som ständigt skapar rubriker. Utmed delar av östgränsen byggs nu ett stängsel av säkerhetspolitiska skäl – men hur påverkar det djurens vandringar? Hur många stora rovdjur korsar gränsen mellan Ryssland och Finland? Älgen står sällan i centrum för debatten, men jägarna i våra östligaste kommuner vet vad älgarna kan hitta på. Fler än en jakthistoria berättar om stora tjurar som i brunstens virvlar korsar gränsen till oss för att bestiga finska älgkor.

I renskötselområdet finns ett renstängsel mellan Finland och Ryssland för att hålla kvar våra renar på vår sida. I stängslet finns portar av två olika slag för att övriga djur, främst älgarna, ska kunna passera gränsen. Den ena typen är såpass hög att en ren inte kan ta sig över medan den andra typen i princip är enkelriktad, från Ryssland till oss.

På initiativ av Salla jaktvårdsförening sattes hösten 2021 viltkameror upp vid tio av portarna inom jv-föreningens verksamhetsområde. Föreningen åtog sig det dryga arbetet med att sköta om kamerorna och hantera bilderna. Efter fjolsommaren analyserades bildmaterialet i ett examensarbete.

Invandrare och utvandrare

Arbetshypotesen var att vi troligen får ett smärre tillskott av älgar från Ryssland. Kanske till och med så många älgar att vi borde beakta tillskottet vid beskattningsplaneringen. På den finska sidan finns det ju större arealer med plantskog, vilket kanske lockar älgar som letar efter bättre bete.

Det visade sig ändå att resultatet av den viltkamerabaserade undersökningen inte stödde antagandet att älgtillskottet från öster skulle ha någon inverkan av betydelse för älgstammen i Salla. Nästan lika många älgar lämnade landet som anlände. Sammanlagt vandrade 97 älgar in medan 93 älgar vandrade ut. Enligt materialet fick älgstammen i Salla således ett tillskott på fyra älgar. Genom de i princip enkelriktade portarna inkom 76 älgar medan 24 utgick. Genom de höga portarna inkom 21 älgar och utgick 69.

Bildmaterialet stämmer väl överens med Naturresursinstitutets uppskattning av könsfördelningen hos älgstammen i Salla; 1,48 älgkor per tjur medan förhållandet i bildmaterialet var 1,36 älgkor per tjur.

För älgarna som kom vid porten, men stannade i Ryssland var förhållandet intressant nog 1,04 älgkor per tjur. Kan det bero på att jakttrycket är mindre på den ryska sidan? Och därmed skulle jaktens inverkan på könsfördelningen vara svagare och ligga närmare det ”naturliga” förhållandet ett till ett?

En älgtjur överväger att korsa gränsen via den höga hopp-porten.

Skillnaden mellan porttyperna

Älgarna beter sig på olika sätt vid de två porttyperna. Den i princip enkelriktade porten får älgarna att dröja kvar längre i närheten och tveka. Den höga porten tog sig älgarna lättare över, med mindre tvekande.

För kalvarna är den höga porten besvärligare eftersom de har svårigheter med hoppet, men hopp-porten är lika lätt (eller svår) att passera i båda riktningarna.

Men de enkelriktade portarna är inte hundraprocentigt enkelriktade. Några utvandrande älgar tog sig igenom den vägen eftersom det går att pressa sig igenom med kraft. En älgtjur lyckades till och med ha sönder en sådan port och efter den följde flera utgående älgar efter.

På våren ökar gränstrafiken

Älgarnas vandringar följde tydligt ett årstidsmönster. Under vintern, från november till april, fastnade bara ett fåtal älgar på bild, men i maj blev trafiken livligare och fler älgbilder trillade in.

Älgarnas benägenhet att vandra på våren beror bland annat på snödjupet och snösmältningen, vandringarna från vinterbetet till sommarbetet och avvänjningen av fjolårets kalvar.

Älgtrafiken framför kamerorna förblev livlig under sommaren, höstbrunsten och jakten tills snötäcket djupnade.

Är det en björn eller en slöfock som kravlar sig över den höga porten?

Även andra in- och utvandrare

Utöver älgarna knäppte kamerorna även bilder på fjorton andra med säkerhet identifierade arter, bland dem sångsvan, trana och tamren. Av bilderna att döma fungerar renstängslet som det ska; inte en enda utvandrande ren fångades på bild. Samtliga stora rovdjur utom lodjuret blev också fotograferade. Invandrade gjorde åtta björnar och en varg medan en enda björn vandrade ut.

 


Det var den nyutexaminerade skogsbruksingenjören Tiia Jauhojärvi på Lapplands yrkeshögskola som gjorde den här kamerabaserade undersökningen som sitt examensarbete. Du kan läsa hennes examensarbete här. (urn.fi)