Höstflyttningen styr begränsningarna för jakten på sädgås
Taigasädgåsens helomvändning från nedgång till en hoppingivande uppgång bygger på ett internationellt samarbete på viltvetenskaplig grund och genomtänkta begränsningar av jakten.
Väsentligt för regleringen av jakten i vårt land är att vi betraktar taiga- och tundrasädgässen som separata populationer och har kunskap om hur de båda underarterna flyttar. Med tillräckliga kunskaper kan vi säkra sädgässens fortsatta uppgång samtidigt som vi slipper onödiga begränsningar av jakten.
Under åren före och efter millennieskiftet gick det brant utför för taigasädgässen. Orsakerna till nedgången känner vi inte till i detalj, men den tidsmässiga kopplingen mellan begränsningarna av jakten och de senaste årens uppgång tyder på att alltför kraftig jakt har varit den främsta orsaken till gässens nedgång. Tydligen var gåsjakten allt för effektiv vid millennieskiftet, men det är också tänkbart att produktionen av ungar var svagare vid den här tiden. Taigasädgåsens nuvarande produktion av ungar verkar vara rätt svag, men våra kunskaper om de tidsmässiga variationerna är bristfälliga.
Häckningsresultatet avgör hur mycket taigasädgäss det finns på hösten
Det stora flertalet taigasädgäss övervintrar i södra Sverige och där är jakten tillåten enbart för att förhindra skador på odlingar. Smärre mängder gäss övervintrar också i Danmark och Tyskland. I Danmark är jakten på taigasädgås begränsad med kraftiga geografiska och tidsmässiga jaktförbud, och i Tyskland är arten fredad.
På våren flyttar större delen av gässen över Bottniska viken för att vila på åkrar i södra Finland. Därifrån skingras de sedan till sina respektive häckningsplatser. På sommaren och hösten avgörs taigasädgåsens liv av om den har häckat och hur häckningen i såfall lyckades. De yngsta åldersklasserna och en del av de äldre häckar inte utan flyttar i juni till Novaja Zemlja i Barents hav för att rugga. Med på den här flyttningen följer också individer som har misslyckats med häckningen. Vilket betyder att vi i juli och augusti här hos oss enbart ser gäss som har lyckats med häckningen och deras ungar.
Jakten som sker i början av säsongen i häckningsområdet riktar sig alltså samtidigt både mot stammens viktigaste del – honorna som har lyckats med häckningen – och mot stammens minst värda del, årets unga fåglar. De här individerna inleder flyttningen i augusti-september och många av dem flyger raka spåret till Sverige.
Från Novaja Zemlja flyttar de unga ännu inte könsmogna gässen och de som har misslyckats med häckningen i slutet av september och i oktober. Många av dem flyger raka spåret från ruggningen till Sverige, men somliga stannar också på vägen för att vila, i synnerhet vid Limingoviken i Norra Österbotten. Härifrån fortsätter de sista fåglarna flyttningen först i november. I övervintringsområdena i Sverige blandas årets unga fåglar med individerna som inte har häckat, och rör sig i samma flockar ända till våren.
Tundrasädgässen flyttar senare på hösten och längre österut
Tundrasädgässen häckar som namnet anger på tundran i nordvästra Ryssland. I motsats till taigasädgässen övervintrar de främst på den östra sidan av Östersjön och flyttar längs en östligare rutt än taigasädgässen. Under normala höstar vilar tundrasädgässen främst i sydöstra Finland, men ihållande ostliga vindar kan sprida ut dem över ett vidsträckt område över Finland söder om Uleåborg. Å andra sidan kan västliga vindar förskjuta flyttningen så att den passerar öster om Finland.
Tundrasädgässen inleder höstflyttningen samtidigt som taigasädgässen lämnar Novaja Zemlja, och efter hand som hösten framskrider så ökar tundrasädgässens andel av samtliga sädgäss här i landet.
Sädgåsjakten i oktober-november i det sydöstra hörnet av vår land bygger på de här skillnaderna mellan taigasädgässens och tundrasädgässens flyttning. Jakten är begränsad till senhösten och den östra delen av landet för att sammanfalla tidsmässigt och geografiskt med tiden då den största delen av sädgässen är tundrasädgäss. Uppföljningen av avskjutningen visar entydigt att den nuvarande jakten på sädgäss handlar om tundrasädgäss.
Med data om avskjutningen slipper vi onödiga begränsningar
För sädgässen gäller en lagstadgad skyldighet att anmäla fällningar. Det enklaste sättet är att göra det i Oma riista.
Dessutom önskar vi oss bilder av de fällda sädgässen (huvudet och vingen) för att följa med underarten och åldersfördelningen. Skicka bilderna till adressen hanhi@riista.fi. Vi behöver också veta fällningsdatumet och kommunen.
