Grågässen höstflyttar längs två vägar

Vi kan betrakta höstflyttningen som påbörjad när fåglarna lämnar sina häckningsområden. De finländska grågässens höstflyttning börjar av allt att döma så, att fåglar från stora områden samlas på vissa platser för att tanka och förbereda sig för färden. Gässen med ungar börjar samlas vid månadsskiftet juli-augusti och detta pågår ända till september. Gässen som inte har häckat eller som har misslyckats med häckningen blir flygga tidigare än gässen med ungar och kan därför söka sig till uppsamlingsplatserna redan i juli.

Flera av de GPS-försedda gässen sökte sig från häckningsplatsen till en känd samlingsplats för grågäss medan somliga gäss tankade inför flyttningen på någon plats utanför de traditionella samlingsplatserna. Populära platser är bland annat Mietoisviken i Mynämäki, Oravaisviken i Vörå, Halikkoviken i Salo, Sjölax på Kimitoön och Kyrkslättstrakten. Grågässen i östra Finska viken samlar sig vid gränsen mellan Nyland och Kymmenedalen.

På sensommaren och hösten tycks grågässen röra sig över rätt stora områden och flera av de GPS-försedda gässen besökte mycket riktigt under hösten flera av de kända gåsplatserna i södra Finland. 

Höstflyttningen inleds i september

De första grågässen lämnade landet i slutet av augusti, men huvudflyttningen inföll under den senare hälften av september. Majoriteten av grågässen lämnar landet före den andra veckan i oktober.

Gässen inledde höstflyttningen längs två olika flyttvägar. Majoriteten av de grågäss som häckar i södra Finland flyttade öster om Östersjön längs den så kallade mellersta flyttvägen. Gässen som häckar i Kvarken och Norra Österbotten följer den västra flyttvägen väster om Östersjön.

Den stora majoriteten av gässen som följde den mellersta flyttvägen flög, sedan de lämnat Finland, raka spåret ända till följande rastplats i Ungern. Några gäss stannade i de baltiska länderna och östra Polen. En av tidningen Jägarens gäss, kallad Kuuminainen (F 29), gav ett belysande exempel på det raka spårets flyttningsstrategi. Gåsen lämnade Kyrkslätt den 13 september klockan 21 och landade i Ungern följande dag klockan 14. Det innebär en flygning på 17 timmar och 1400 kilometer i ett sträck. Medelhastigheten uppgick till respektingivande cirka 80 km/h.

Gässen som valde den västra flyttvägen via Sverige hade en flyttstrategi som avvek klart och tydligt från den mellersta vägens strategi. Från Finland flög gässen till en plats nordväst om Stockholm där de stannade en tid, somliga i några veckor och andra i två månader. Fågelsjön Hjälstaviken i Enköpings kommun verkar vara en viktig rastplats och där vilar också stora skaror av grågäss som häckar i Finland. Från Sverige fortsatte färden till Danmark, de norra delarna av Tyskland och Polen och till Nederländerna. 

Längs de här vägarna flyttade tidningen Jägarens gäss. De som märkts i Fredrikshamn, Kyrkslätt, Taivassalo och Björneborg följde den mellersta flyttvägen till Ungern. Bara gåsen som häckade i Kalajoki följde den västra vägen via Sverige.

Färden fortsätter – eller gör den?

I skrivande stund i slutet av november befinner sig majoriteten av gässen som tog den mellersta flyttvägen fortfarande i Ungern. Somliga gäss har fortsatt till Kroatien och den innersta, italienska delen av Adriatiska havet. Bland gässen som följde den västra rutten har somliga nått ända till nordöstra Frankrike. Ringmärkta finländska grågäss har påträffats så långt borta som i Spanien och Nordafrika. Det är intressant att se hur långa vägar gässen flyttar för att undkomma vinterhalv-årets kallaste månader. I nästa nummer av tidningen Jägaren ska vi berätta om hur våra gäss övervintrar.