Fem främmande rovdjur om året

Kolumn
Heidi Krüger, Expert (Vilthushållning) Jord- och skogsbruksministeriet
Publicerad18.3.2020

Vi föreställer oss ofta att rent spel ingår i jägarnas etik. Men vad innebär det egentligen? Om detta kan också många som inte jagar ha skarpa åsikter. Det här framgick tydligt när smårovdjurstävlingen i Häijää satte känslorna i svallning bland både jägare och dem som kritiserade tävlingen. I debattinlägg på nätet och insändare i tidningsspalterna framfördes önskemål om att jakten skulle förbjudas helt och hållet.

Att döma av kommentarerna som tävlingen i Häijää gav upphov till får man intrycket att det är olämpligt att tävla om vem som fäller flest djur. Det låter inte bra att tävla i dödande. Det primära syftet är emellertid att aktivera natur- och viltvården – inte tävlingen i sig. Djurskyddslagen ålägger oss att inte vålla lidande i onödan, inte heller vid jakt på mink och mårdhund.

Trots ståhejet understödde en majoritet av tävlingsmotståndarna jakten på mink och mårdhund. I stället för dessa två arter hamnade uppmärksamheten på viltarter som grävling. Utöver de svindlande drygt fyrahundra fällda mårdhundarna fälldes också nästan hundra grävlingar. Jakten på mink och mårdhund behöver inte handla om rent spel, men att tävla om att fälla grävlingar när de har gått i gryt för sin vintersömn skorrade för många illa med uppfattningen om rent spel.

Viltvårdsmässigt kan jakten på grävling dock motiveras eftersom också denna art plundrar fågelbon. Dessutom är man ju ändå tvungen att eliminera grävlingar som har flyttat in under en byggnad. Det finns dock inget behov av någon upptrappad jakt för att skydda viltet eller den övriga naturen.

Många jaktvårdsföreningar och jaktföreningar har under årens lopp belönat sina aktivaste smårovdjursjägare på årsmötet. Men inget ont i att belöna ett långsiktigt och flitigt naturvårdsarbete. Förhoppningsvis kommer föreningarna att fortsätta uppmuntra sina medlemmar till jakt på små rovdjur. ”Fem främmande rovdjur om året” är alls ingen dum ide.

I år eliminerar vi mink och mårdhund i skärgården och i våtmarker på fastlandet med finansiering av både jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet. Men låt oss lämna grävlingarna utanför den effektiverade jakten; de utgör ju en del av mångfalden i vår inhemska natur.