En dålig ansökan kan leda till stängning
Här i landet finns ungefär 670 civila skjutbanor. Nästan hälften av banorna saknar miljötillstånd eller så råder det oklarhet kring miljötillståndet.
Under de senaste 20 åren, så länge som miljöskyddslagen har varit i kraft, har skjutbanor och i synnerhet banor för specifika skyttegrenar stängts eller så har verksamheten kringskurits kraftigt av miljöskyddskäl. Under den här tiden har ett flertal banor drivit oskäligt komplicerade och dyra miljötillståndsprocesser som i värsta fall har pågått i över ett decennium.
Vid en närmare granskning av avslag på ansökningar och besvärliga tillståndsprocesser har det uppdagats flera fall där det inte har funnits några påvisbara hinder för verksamheten i enlighet med miljöskyddslagen. Flera banor har stängts eller blivit begränsade på felaktiga grunder utan förståelse för de faktiska miljörisker som en skjutbana orsakar.
Det här beror så gott som alltid på att tillståndsansökningen har gjorts utan specialkunnande och att de potentiella miljökonsekvenserna har underskattats i ansökningsskedet.
Ett varnande exempel
Det kan vara frestande att ta itu med miljötillståndet för en skjutbana på egen hand, men tänk efter och låt bli. Det finns flera exempel på att tillståndsprocessen i sådana fall kan pågå i ett årtionde medan utgifterna rusar upp till sexsiffriga belopp. En illa beredd tillståndsansökan leder dessutom sannolikt till överklaganden som gör att det tar ännu längre tid för tillståndet att vinna laga kraft. I värsta fall måste skjutbanan stängas.
Juankoski jaktvårdsförening och föreningen Koillis-Savon Metsästys- ja ampumaseura ry har erfarenheter av detta. Ansökningen om miljötillstånd för Teerimäki skjutbana lämnades in till miljöskyddsmyndigheten i Juankoski i juli 2015. På grund av kommunsamgången hänsköts ansökningen 2017 till Kuopio stads miljö- och byggnadsnämnd, som 2018 beviljade tillstånd för verksamheten, men beslutet vann aldrig laga kraft eftersom ärendet överklagades till Vasa förvaltningsdomstol.
Överklagandena ledde till att förvaltningsdomstolen annullerade beslutet om miljötillstånd. Huvudmotiveringen var att ansökningen var bristfällig och att det därför inte gick att tillförlitligt bedöma buller- och miljökonsekvenserna. Den 10 oktober 2020 upphörde verksamheten på Teerimäki skjutbana. Arbetet med en ny ansökan om miljötillstånd har inletts och görs nu av experter, men banan är stängd tills det nya miljötillståndet har vunnit laga kraft.
– Utifrån egna erfarenheter avråder vi från att inleda processen för miljötillstånd för en skjutbana utan experthjälp. Vid en första anblick kan det tyckas enkelt att fylla i tillståndsblanketten, men erfarenheten har lärt oss att tillståndsprocessen är oerhört krånglig. Det är svårt att överblicka omfattningen av alla utredningar som ingår och konsekvenserna av olika val, sammanfattar företrädarna för Juankoski jaktvårdsförening och föreningen Koillis-Savon Metsästys- ja ampumaseura.
Hur undviker vi problemen?
Syftet med det treåriga miljötillståndsprojektet för skjutbanor är att hinna med ansökningarna om miljötillstånd för nästan en tredjedel av skjutbanorna.
Ytterligare ett syfte med projektet är att vara ute i så god tid som möjligt med ansökningarna och försäkra sig om att tillståndsbesluten följer principen om att använda bästa tillgängliga teknik. Då tar det mera tid än väntat att göra en ansökning, men det kommer att gagna samtliga parter i det långa loppet. Där ingår en vetenskaplig uppskattning av miljökonsekvenserna och ansökningen görs enligt principen om att använda bästa tillgängliga teknik. Om så krävs presenteras också en riskhanteringsplan.
När processen leds av experter och framskrider koncentrerat och systematiskt så sparar både myndigheterna och de ansökande på resurserna samtidigt som vi höjer och förenhetligar kvaliteten på miljötillståndsansökningarna och nivån på skjutbanornas miljöskydd.
Det är förnuftigt att använda experthjälpen som projektet erbjuder!
Miljötillståndsprojektet för skjutbanor
Ett samprojekt: Finlands sportskytteförbund, Finlands jägarförbund, Finlands viltcentral, Reservistförbundet och Finlands reservofficersförbund.
Ansvarig projektledare: Finlands sportskytteförbund.
Projektengagerade: miljöchefen på Finlands sportskytteförbund samt sju miljöexperter.
Finansiering: Jord- och skogsbruksministeriet samt stiftelsen Urlus.
Projektets syfte: att bevara ett tillräckligt tätt nätverk av skjutbanor och rimliga avstånd i hela landet.