Kronhjortens färger varierar med årstiden, men akterspegeln är hela tiden ljusbrun eller nästan vit. Akterspegeln sträcker sig upp ovanför svansen. Svansen är kort.

Var försiktig! – Du kan ha en fridlyst kronhjort i siktet

Kronhjortar kan påträffas i så gott som hela Finland. Man bör alltså vara mycket noggrann vid identifiering av arten. Kronhjorten är fridlyst och fällandet av en sådan innebär enligt strafflagen ett jaktbrott.

Text Mikael Wikström Bilder Matti Erola, Shutterstock, Asko Hämäläinen, Getty Images, Jani Kurkisuo-Pohjoisaho

Publicerad30.8.2022

Det har skjutits en hel del kronhjortar av misstag, i tron att det varit någon annan art. Kända sådana fall i Finland har inträffat åren 1972, 2015 och 2020. Det senaste kända fallet var i Ijo kommun i Norra Österbotten då en 1½ -årig hjort med 4 taggar fälldes i tron att det var ett rådjur. Fallet 2015 skedde i Nyslott i Södra Savolax då en 2½ -årig hjort med 9 taggar fälldes i tron att det var en älg. 1972 fälldes en vuxen hind.

Kronhjortar från Sverige och Ryssland

Under 2000-talet har ett litet antal kronhjortar vandrat in i Finland från Sverige och Ryssland. I Finland har påträffats både hondjur och handjur, såväl fjolåringar som äldre individer. Det är möjligt att kalvar har fötts på finländska sidan av gränsen, men sådana har veterligen inte ännu fastnat på viltkamerabilder. Föryngringar har i vilket fall som helst skett någonstans vid ryska gränsen, antingen på Finlands eller Rysslands sida, åtminstone åren 2019 och 2020.

De kronhjortar som kommit till Finland verkar röra sig över stora områden. Mest observationer har gjorts i Sydöstra Finland och Södra Savolax, men kronhjortar har påträffats även i Satakunta, Egentliga Finland, Nyland, Norra Karelen, Norra Savolax och Uleåborg.

Finländskt bestånd utan mänsklig verksamhet

Utan mänskans inverkan skulle det antagligen länge ha funnits ett etablerat bestånd av kronhjort i Finland. Kronhjorten är en del av den ursprungliga faunan i Finlands alla grannländer.

Kronhjorten förökar sig och sprider sig långsamt, och är därför mycket känslig för jakt och annan dödlighet. I motsats till älg, vitsvanshjort och rådjur som oftast får flera avkommor per år, föder kronhindarna enbart en kalv per år.

Kronhjortar har hittills observerats inom åtminstone åtta viltcentralsområden. De senaste årens kända kronhjortsobservationer är utmärkta på kartan. Viltkamerabilder och observationer av kronhjort tas med tacksamhet emot på adressen: mikael.wikstrom@riista.fi

Utrotades i nästan hela Europa

Kronhjorten var en mycket allmän och riklig art i Europa innan människan började förändra landskapet och bruka effektiva långhållsvapen. Det började med armborst som blev allmänna på 1200- och 1300-talet och fortsatte med eldvapen som började förekomma från och med 1600-talet.

Kronhjorten utrotades i stora delar av Europa på grund av människan, framför allt under 1700- och 1800-talet. Från Norge försvann kronhjortarna på 1700-talet, förutom på några öar på västkusten. I Sverige utrotades kronhjortarna vid mitten av 1800-talet, förutom ett litet område i Skåne med omkring 50 individer. I Danmark fanns enbart några hundra kronvilt kvar i Jylland i slutet av 1800-talet. I Estland, Lettland och västra Ryssland utrotades kronhjorten redan under vikingatiden.

Återintroducering

I grannländerna och i Europa över lag har det gjorts mycket arbete för att återinföra kronhjortarna. Liknande projekt som de där skogsren och rådjur återintroducerats i Finland, har varit mycket allmänna i Europa.

Alla kronhjortar som nu påträffas i bland annat Estland, Lettland och Litauen härstammar från återintroducerade moderdjur. Omfattande utsättningar för att återfå kronhjortbestånd har gjorts även i Sverige, Norge och Danmark, liksom i så gott som alla europeiska länder.

Även i Finland sattes kronhjort ut i Ingå i Nyland på 1930- och 1960-talet. Kronhjortarna klarade sig bra och de jagades också. Som en följd av onödigt effektiv jakt minskade stammen, så det var förbjudet att skjuta kronhjort under 1970-talets jakter. Hösten 1972 var ödesdiger för kronhjortbeståndet när den sista hinden i misstag sköts. Före jakten hade skyttarna fått klara direktiv, men skytten var uppenbarligen inte tillräckligt noggrann med att skilja kronhinden från de tillåtna dovhjortarna och mufflonen.

Bestånden har vuxit avsevärt i grannländerna

I Sverige norr om Bottenviken intill gränsen till Finland finns en gles men fast och reproducerande stam av kronvilt. Enligt jägare på den svenska sidan kommer stammen där att växa framöver och sannolikheten för att det kommer fler djur över till Finland ökar. Stammens storlek i Sverige beräknas till 30 000 individer och bytet har legat kring 10 000 djur de senaste åren.

Också i Norge har kronviltet ökat mycket under senare år. Senaste säsong fälldes 52 800 kronvilt i Norge och stammens storlek beräknas till 200 000 – 250 000 djur.

I Danmark uppskattas beståndet till omkring 25 000 individer och det skjuts numera omkring 10 000 kronvilt per år. I Estland beräknas det finnas drygt 10 000 kronhjortar och det årliga bytet har varit närmare 3 000 djur. Lettland har omkring 60 000 kronhjortar och det årliga bytet är över 10 000 djur.

Var noga före skott!

Kronhjorten är fridlyst i Finland. Det kan kanske finnas endast omkring tio individer i landet, så för det finländska beståndet är det viktigt att dessa hålls vid liv. Man måste alltså vara särskilt försiktig under jakt så att inte en kronhjort skjuts i misstag. För det här finns två orsaker; de juridiska följderna och naturens mångfald.

Om det skulle förekomma risk att någon kronhjort förorsakar skada, rekommenderas skyddsåtgärder. Ansökan och beviljandet av licens eller undantagstillstånd är den sista lösningen efter att man konstaterat att det inte finns andra tillfredställande lösningar.

I älgkons akterspegel finns en ljus strimma under den korta svansen. I övrigt är akterspegeln mörk.
Rådjurets akterspegel är ljus, nästan vit under höst och vinter. De långa hårstråna i rågetens akterspegel ser ut som en kort svans.
Vitsvanshjortens akterspegel är nästan vit under svansen. Den långa svansens överdel är gråbrun.
Dovhjortens akterspegel ser nästan ut som ett M. Den långa svansens överdel är svart, liksom akterspegelns yttre kanter. Svansens undersida är nästan vit.