Gästskribenten

Nya arter, digitala hjortar, upplevelser för urbant folk och ekokött?

textElina Hiltunen är futurist, företagare och författare. Samt matte till två retrievrar.
Publicerad3.9.2021

Jag inleder med att lägga korten på bordet: jag har aldrig jagat! Jag är sinnebilden för den urbana människan som snällt fångar sin mat i närbutiken, beväpnad med bankkort och en kass att stoppa bytet i. Å andra sidan har jag jakthundar, två retrievrar, som pryder soffan. Den ena av dem, en hane, tog jag en gång till ett anlagsprov. Det blev godkänt och domaren skrev omdömet: ”Hunden klarade provet föredömligt – trots ägaren.”

Jakten är således inte mitt trumfkort, men framtiden är det eftersom jag är framtidsforskare till yrket. Jag jobbar alltså med att granska förändringar i ett vidare perspektiv och grunna på olika framtidsscenarier, också överraskande sådana. 

Hur kommer det att gå för jakten i framtiden? Framtidsforskaren skärskådar jakten som vilket annat forskningsobjekt som helst, via olika trender. Megatrenderna är de stora globala utvecklingsriktningarna som har pågått en längre tid. Den som spanar in i framtiden gör klokt i att hålla ett öga på dem. Till megatrenderna hör bland annat klimatförändringen, befolkningsökningen, förändringarna i befolkningsstrukturen (i somliga länder, som i Finland, åldras befolkningen medan det i andra finns väldiga mängder unga), urbaniseringen, den ekologiska krisen, digitaliseringen och den teknologiska utvecklingen.

För jaktens del utgör klimatförändringen och den ekologiska krisen relevanta trender. Klimatförändringen påverkar naturen även i vårt land. I själva verket värms de nordliga breddgraderna upp snabbare än genomsnittet. Det här innebär att nya djurarter kommer att invandra till vårt land. Till de tänkbara nykomlingarnas skara hör bland annat tvättbjörn, europeiska schakal och vit stork. Den avskyvärda fästingen utvidgar för varje år sitt utbredningsområde norrut. Till den ekologiska krisens megatrender hör också försvagningen av mångfalden i naturen. När skog fälls för att ge utrymme åt åkrar, vägar och städer krymper djurens livsutrymme, vilket även påverkar djurpopulationernas storlek.

En befolkningsökning behöver vi finländare ändå inte oroa oss för eftersom befolkningsmängden med nuvarande utveckling börjar minska år 2031. Finländarna är ett folk som åldras i rask takt; globalt sett hör vi till topp fem beträffande åldrande befolkning. Dessutom är vårt land redan nu synnerligen urbaniserat; Enligt statistiken bor mellan 70 och 84 procent av finländarna urbant. När vi slår ihop de här megatrenderna ställs vi inför frågan om det i framtiden finns tillräckligt med unga ivriga jägare eller om jakten riskerar att bli en utdöende konst, liksom konsten att koka hembränt?

Digitaliseringen förvandlar det ena efter det andra till bitform. Numera går det att jaga parkerad i soffan där hemma med en hagelbössa av plast och panga på hjortar i teven. Sitter månntro framtidens jägare i soffan med chipspåse i näven, fångad i datorspelens förtrollade värld, eller förmår han slita sig från den digitala störtfloden för att bege sig ut i naturen? Som upplevelsevärld är ju skogen nästan gratis i jämförelse med det digitala!

Framtiden kan alltid överraska. Det kan gå så, att en urban, medelålders kvinna som undertecknad påträffas hurtigt traskande i älgskogen, med siktet inställt på ekologiskt kött. Kanske kommer skribenten att hitta rasriktig sysselsättning för sina hundar i stället för att låta dem slappa i soffan?