Ungdomsredaktionen

När kölden biter

Text och bild Lauri Liuko

Publicerad12.3.2021

Hård är barken utanpå,

trädets mjuka hjärta inuti.

Under den frusna jorden

rötterna löper.

 

Vinterbara grenarna

bär bara vita snön.

Framtiden lägger andra bördor,

låt honom växa i fred.

 

Sitter i toppen mäktig tjäder,

fyller sin bit av himlen.

Bärande vingslag

lyfter skogens konung.

 

Trädets rot bjuder haren ly

när vinterkölden biter.

Kölden styvnar i benen,

frostskarpa andetag.

 

Vintern är och får vara,

naturen slumrar sin vintersömn.

Vinden sjunger en nordlig sång,

frosten biter i lavens skägg.

Mera om samma ämne

Jakten under sju decennier

Nöjena på 60-talet: Boboll och jakt

18.3.2021
Varför jagar jag främmande rovdjur?

För alla fåglar

17.3.2021
Tillsammans med hunden

De stötande hundarna visar framtassarna!

16.3.2021