Den mytomspunna dominerande råbocken

Begreppet dominerande bock har brett ut sig i takt med rådjuren. I synnerhet i trakter med gles stam uppmanas jägarna att låta bli att skjuta sådana, för om den blir fälld kan det hända att rågetterna beger sig till annan ort för att leta efter en ny bock.

– Anvisningen är i och för sig förståelig och stämmer på sätt och vis. Men vi bör notera att i princip håller sig varje vuxen råbock med ett revir, som den försvarar mot andra bockar från våren ända till slutet av brunsten, berättar Antti Rinne som är älghushållningsområdesplanerare på Finlands viltcentral.

Varje råbock är med andra ord den dominerande bocken i sitt eget revir, med undantag för de yngsta bockarna. De starkaste bockarna erövrar på våren de bästa reviren som ofta är de samma år efter år. Ett bra revir kännetecknas av god tillgång på kvalitetsfoder och gömslen.

Rågetterna söker sig till bockarna och bildar egna områden som inte har lika tydliga gränser som bockarnas revir. I synnerhet på våren händer det att rågetterna hävdar sitt område aggressivt. Honornas områden kan delvis överlappa varandra och inkludera delar av flera bockars revir.

Den dominerande bocken och haremet

I myterna om dominerande bockar ingår en allmän föreställning om att bocken skulle samla ett harem omkring sig, som blir upplöst om bocken blir fälld.

I september, efter brunsten, upphör bockarnas revirbeteende. Även bockar som tidigare har stridit vid revirgränsen kan nu beta på samma åker i gott samförstånd. Under hösten och vintern kan rådjuren bilda tillfälliga små grupper eller till och med små flockar på platser med gott bete.

– Rådjuret är inte ett flockdjur som dovhjorten eller skogsvildrenen. Getterna bildar egna områden och söker sig till platser där det också finns bockar, men de bildar inte harem kring en enskild bock, preciserar Rinne.

I området med tät stam finns det en bock i varje revir och om en av dem blir fälld så passar någon annan på att inkludera det lediga reviret i sitt. Alternativt dyker det upp en ung invandrad bock och tar reviret. Om rådjursstammen mår bra så kommer rågetterna att stanna i sina områden eftersom den fällda bocken har blivit ersatt.

– Det här innebär att fällandet av en vuxen bock inte behöver leda till någon synlig förändring i rådjurspopulationen, berättar Rinne.

Ibland är det bra med omsättning

Råbocken hävdar sitt revir så länge som den förmår försvara det mot konkurrenter eller tills den av någon orsak dör. Den når vanligen sin topp i fyra-femårsåldern och börjar försvagas efter sitt sjunde levnadsår. När hanen blir äldre avtar förmågan att producera kid och reviret krymper. Det är fullkomligt naturligt att en gammal hane överlåter sin plats till en yngre hane, vilket samtidigt gör populationen på orten livskraftigare.

– Att fälla en gammal och stor råbock är alltså inte någonting som man alltid ska undvika att göra. Den har ju under årens lopp fått sprida sina gener många gånger om. Beslutet om fällning bör alltid fattas utifrån en helhetsbedömning av rådjurspopulationen i trakten. Om det i trakten finns flera stiliga yngre bockar så blir fällningen av en gubbstrutt till revirbock naturens normala kretslopp som bevarar stammens genetiska mångfald, fortsätter Rinne.

Hornen allena gör ingen bock dominant

Det har förekommit begränsningar i råbocksjakten med anvisningen att spara alla dominanta sextaggiga råbockar.

Hornen på en råbock har i normala fall sex taggar och på somliga individer kan redan det första hornparet ha alla sex taggarna. Men antalet horntaggar står inte i proportion till storleken på reviret och det går inte att bestämma åldern utifrån hornen.

– I vissa fall kan hornen förbli ogrenade och spjutliknande trots mogen ålder och hanen kallas då spetsbock. Sådana kan hävda sitt revir väldigt aggressivt och reviret kan vara rätt stort. Vid bedömningen av åldern gäller det alltså att också bedöma kroppsformen, berättar Rinne.

Är det tillåtet att fälla en dominant bock?

Eftersom varje vuxen råbock är den dominerande bocken i sitt revir ska beslutet om fälla eller spara göras utifrån rådjursläget i området som helhet. Är stammen tät här i trakten? Finns det fler råbockar i grannskapet? Finns det också rågetter här och har de kid? Hur gammal är den här bocken?

Våren är den bästa tiden för spaning på råbockarna och deras revir när de patrullerar revirgränserna och utkämpar bataljer med grannbockarna. Tidigt på våren får vi ofta också se bockar som föddes i fjol, som dröjer sig kvar ett slag i trakten innan de blir bortkörda för att skaffa sig egna revir.

Aktiv spaning är det bästa sättet för jägarna att bilda sig en uppfattning om rådjurspopulationen, strukturen och bockbeståndet. Med observationsbaserad kunskap kan vi fatta välgrundade beslut och punktera myterna.