Att blyet försvinner från jaktkulorna svider värst för småviltsjägarna. Varmintkulorna (det vill säga kulorna för skadedjur) öppnar sig explosivt fort vid träffen och är svåra att ersätta med andra material. Rent generellt är det ont om lämpliga ersättande alternativ för småvilt. Att ersätta de helmantlade precisionskulor som används på fågeljakt och precisionskulorna med hålspets är svårt med de alternativ som finns i dag.
En jägares vapen

Blyförbudets konsekvenser för jaktgevären

I detta nu verkar det sannolikt att en kraftig begränsning i användningen av blypatroner kommer att införas på EU-nivå. Det här bör vi jägare tänka på när vi skaffar ett nytt gevär.

text och bilder Arto Määttä

Publicerad15.3.2021

Blyet har utgjort en integrerad del av eldvapnen genom hela deras historia. Blyet är mjukt, segt och billigt, vilket är en kombination som inget annat material når upp till. Blyets egenskaper har i sin tur påverkat vapnen. De flesta moderna vapen är optimerade för bly.

Annat hagelmaterial – annat hagelgevär

Det finns ett inhemskt exempel på konsekvenserna av ett blyförbud, det vill säga 1996 års förbud mot blyhagel vid jakt på sjöfågel. Det ledde till en snabb förändring i vapenbeståndet i områdena med aktiv sjöfågeljakt. Tidigare var hagelgevären i stort sett likadana som de som fanns och finns på andra håll, men blyförbudet innebar en brytpunkt. Numera finns det knappt alls några undantag från halvautomaterna och pumpgevären. Under mina andjakter i Bottenviken har jag inte sett mer än en handfull brytbara hagelgevär.

Orsaken till förändringen finner vi hos de ersättande hagelpatronerna. Strax efter förbudet visade sig stålet vara det enda förnuftiga ersättande hagelmaterialet. Men stålet är lättare än blyet och tar mera plats i patronen, kräver en högre utgångshastighet än blyet och grövre hagel. Det här ledde fort till en övergång från den traditionella kamringen 12/70 till magnum. Övergången till magnumpatroner ledde igen till att jägarna bytte till halvautomater eftersom deras konstruktion dämpar rekylen effektivt. Dessutom är halvautomaterna enpipiga och har utbytbara choketuber, vilket gör det enklare att para ihop geväret med lämpliga patroner.

Sedan 90-talet har egenskaperna hos halvautomaterna varit gynnsamma för stålhagel, så det har fallit sig naturligt att övergå till sådana. Visserligen är de flesta av dagens hagelbockar sådana att de klarar stålhagel, men de dämpar inte rekylen från de kraftiga stålhagelpatronerna, som blir verkligen otrevlig för den som skjuter mycket.

Mekanismen i en halvautomat äter en del av rekylen och sådana är gjorda för effektiva stålhagelladdningar. Dessutom är halvautomaterna billiga, funktionssäkra och lätta att justera så de passar skytten. Till på köpet tävlar deras väderbeständighet i en klass för sig och de är inte lika finmekaniska som de brytbara modellerna.

Om blyet i framtiden blir förbjudet också på annan jakt så är stålet det enda hagelmaterialet som det är förnuftigt att ersätta blyet med, och i större omfattning ens möjligt. Då kommer halvautomaternas andel att öka ännu mer eftersom de passar allra bäst för stålhagelpatroner.

Det behövs ingen kristallkula för att förutspå att det kommer att köpas mera nya hagelgevär. Men skillnaden mot förut skulle enbart gälla förändringens omfattning. Jägarna skulle hädanefter skaffa halvautomater med magnumkamring och utbyteschoker för allt skjutande.

De gamla hagelgevärens roll skulle krympa, det vill säga att de skulle användas enbart för de jaktformer där mildare stålhagelpatroner (enligt definitionen C.I.P. Standard Steel Shot Cartridges) räcker till. Det första jag kommer att tänka på är duvjakt där små stålhagel fungerar alldeles utmärkt på de typiska skjutavstånden.

Fast trångborrning kan betraktas som en relikt från blyhaglens tid och förekommer allt mer sällan på nya hagelgevär. Problemet med de vanligaste fasta trångborrningarna som förekommer hos oss är deras trångborrningsgrad – ofta är den övre pipans trångborrning för snäv för stål.
Vi ska inte förringa de utbytbara choketubernas roll eftersom de ger utmärkta möjligheter att justera träffsäkerheten efter patronen. Numera finns det en hel rad med choketuber för stålhagel, med egenskaper som är framtagna för just sådana patroner.

 

Gevären för småvilt får bekymmer

På studsarsidan skulle konsekvenserna av ett blyförbud bli tudelade. De vanligaste monometallkulorna passar för typisk storviltsjakt i vårt land, men för andra syften är egenskaperna hos de blyhaltiga kulorna svåra att ersätta. Utvecklingen av ersättande kulor för småvilt står fortfarande på ruta ett.

I vårt land är detta ett problem eftersom småviltsjakt med studsare ingår i vår jaktkultur. Fågeljakten, vaktjakten på små rovdjur och lockjakten blir allt populärare, liksom jakten på skadefåglar, och samtliga är jaktformer där användningen av blyhaltiga kulor har varit motiverad med anledning av precisionen, anslagseffekten, säkerheten eller alla tre tillsammans.

De ersättande kulornas konsekvenser för studsarna skulle sannolikt framträda långsammare än för hagelgevären eftersom de alternativa kulorna inte skulle innebära några förbetydande ändringar för skyttet eller upplevelsen.

Däremot riskerar somliga kalibrer att bli historia, vilket skulle innebära smärre uppdateringar på vapensidan. För kalibrer som hålls vid liv av några få tillverkare med enstaka patronmodeller skulle ett blyförbud kunna få vågskålen att tippa över.

Blyhagelförbuden utgör ett allvarligt hot mot det kommersiella värdet på gamla hagelgevär gjorda för blyhagel. En 12/70 med fast trångborrning börjar bli en relikt från en försvunnen värld och finner inte längre köpare.

Olika hagelpatroners rekylenergi

På blyets tid följde tillverkarna den så kallade 96-regeln där hagelladdningens vikt multipliceras med 96. Det ger vikten på geväret som krävs för att rekylen inte ska bli för häftig.

I det här exemplet för uträkning av rekylkraften hos några olika patroner används ett hagelgevär av basmodell som väger 3,2 kilogram. Gränsen för rekylen ligger vid ungefär 30 joule. Tyngre laddningar än så börjar kännas otrevliga efter hand som skytten skjuter.

Redan en vanlig 36 grams blyhagelpatron överskrider gränsen medan stålhagelladdningar i klassen 12/76 High Performance Steel ligger klart ovanför gränsen. Men det är just med dessa som vi når samma prestanda som för blyhagelpatronerna av basmodell.

Hos Standard Steel-stålhagelladdningarna är rekylen klart mildare. Sådana passar smärtfritt på exempelvis duvjakt även om skotten skulle bli många. Även med hagelgevär som bryts.

Diagrammets budskap är tydligt och förklarar vad som händer med hagelgevären vid ett byte från bly till stål. Det här har redan hänt i trakterna med mycket sjöfågeljakt här i landet och så här kommer det att gå också på andra håll när vi står inför en storskalig övergång till stålhagel.

Mera om samma ämne

Jakten under sju decennier

Nöjena på 60-talet: Boboll och jakt

18.3.2021
Varför jagar jag främmande rovdjur?

För alla fåglar

17.3.2021
Tillsammans med hunden

De stötande hundarna visar framtassarna!

16.3.2021