Grävarbetena och höjningen av vattennivån skapade idealiska förhållanden för andjakt. Till Pirhonens och Leemets passplats kommer man bara med båt.

Andjakten i en iståndsatt våtmark

Tolvslaget den 20 augusti föregås av en alldeles speciell hoppfull spänning. I Pääjärvi i Kauhava vibrerar det också, men där behöver man inte oroa sig för att det inte skulle finnas sjöfågel. Det finns det nämligen.

Text Tero Kuitunen Bilder Tero Salmela

Publicerad5.9.2023

Joni Pirhonen och Kalle Leemet har under morgontimmarna transporterat kojan, bulvanerna och den irländska settern Alita till en ö mitt i den iståndsatta våtmarken Pääjärvi. Redaktören och fotografen åker med det sista kanotlasset, för utan båt tar man sig inte till Pirhonens och Leemets andjaktsplats.

Ön sviktar under fötterna och vattnet når upp till fotknölarna, minst. Golvet i kojan består av en lastpall.

– När våtmarken iståndsattes höjdes vattennivån med en meter ungefär och det fick sådana här ogrävda ställen att lossna. En storm kan få öarna att röra på sig och i fjol såg utsikten härifrån alldeles annorlunda ut, berättar Pirhonen.

Iståndsättningen har varit rent enorm. 42 hektar har grävts upp. Grävmaskinen jobbade flera vintrar för att skapa en flera kilometer lång vall kring sjön som höll på att växa igen.

Inför premiären har ett tiotal jägare kommit till våtmarken från jaktföreningarna Kauhavan Alakylän Metsästysseura och Härmän metsästysyhdistys. Pirhonen hör till den förstnämnda föreningen medan Leemet jagar med dagskort.

Med en längd på 2,8 kilometer och en bredd på 300 meter och med 42 hektar iståndsatt areal är Pääjärvi ett imponerande exempel på en våtmark i toppklassen för sjöfåglar.

Hundratals änder

På slaget tolv knallar de första skotten, men långt ifrån. Våtmarken ligger stilla ett ögonblick, men sedan börjar saker och ting hända. I kojan spanar Pirhonen och Leemet efter lämpliga skottchanser. Fåglarna flyger oavbrutet och allt emellanåt i sådana mängder att också en garvad andjägare häpnar.

– Allt för långt borta, hörs det gång på gång från kojan.

Vid klart och vackert väder brukar änderna flyga högt och det gör de även nu. Men när det finns gott om fågel kommer skottchanserna så tätt att man lugnt kan vänta in dem. Våtmarken är anlagd för fåglarna och den drar mycket riktigt fåglar till sig, vilket bäddar för gynnsamma lägen för jägarna.

När det intensivaste flygandet har lugnat sig en aning och hunden Alita har bärgat bytet fortsätter Pirhonen och Leemet att berätta om detta fågelparadis. Det verkar inte göra någonting att änder sveper förbi inom skotthåll och chanser blir försummade medan intervjun pågår.

– På premiären har vi som tradition att stanna hela dagen, så det kommer fler chanser, skrattar Leemet.

Joni Pirhonen och Kalle Leemet har råd att enbart välja de bästa skottchanserna.
Den apporterande hunden är fullt sysselsatt.

Sjöfågeljakt med gott samvete

Pirhonen berättar att han brukar jaga tre gånger här i våtmarken under säsongen, även om han i princip kunde göra det varje kväll.

– I början av säsongen finns det mera jägare här medan slutet är lugnare. Då fungerar stället mera som en rastplats för flyttande fåglar, berättar han.

Iståndsättningen fortsatte in på 2020-talet och fågelfaunan blev hastigt artrikare. I Pääjärvi häckar inte bara änder utan också sothöna, häger och ett stort antal olika vadare.

– Man ska vara skärpt när man jagar. Det finns gott om gräsänder och krickor, så det är ju mest sådana vi skjuter. Gräsanden är lyckligtvis lätt att känna igen och de mindre änderna kan man i osäkra fall låta bli att skjuta, fortsätter Leemet.

Se videon

Hur är det att jaga sjöfågel i en iståndsatt våtmark?

På frågan hur jakten i en sådan här våtmark skiljer sig från annan andjakt kommer de båda jägarna på flera skillnader.

– Hela den här miljön är alldeles annorlunda eftersom den är byggd för att sjöfåglarna ska trivas här. Det finns klart fler arter och det finns mycket fågel eftersom våtmarken är som en fågelfabrik. Dessutom är säkerheten bättre här eftersom jägarna är utspridda och står inte med tio meter emellan, som det kan vara längs åstränder.

Bytet är förstås inte någon bisak. Pirhonen och Leemet har en klar syn på saken även där.

– Tre, fyra gräsänder räcker riktigt bra för oss och här kan man fälla dem med gott samvete, berättar Pirhonen.

Viltmästare Mika Hopiavuori

Den iståndsatta våtmarken Pääjärvi

Det har varit ett faktum redan länge att sjön Pääjärvi i Kauhava håller på att växa igen. I decennier försökte man få en ändring till stånd och när pusselbitarna slutligen föll på plats kom jobbet igång.

Viltmästare Mika Hopiavuori ställde upp som ansvarsperson för iståndsättningen av Pääjärvi och projektet beviljades stöd av Österbottens NTM-central, Kauhava stad och projektet Sotka-våtmarker. De omfattande iståndsättningsarbetena gjordes vintrarna 2019 till 2021 med grävmaskin och sedan dess kan jaktföreningarna Kauhavan Alakylän Metsästysseura och Härmän metsästysyhdistys njuta av sjöfågeljakten i sin egen våtmark.

Jakten har dimensionerats så, att den utgör högst hälften av produktionen av ungar enligt inventeringen av kullarna, vilket betyder att fågelproduktionen går rejält på plus. En avsevärd del av sjön är fortfarande oiståndsatt. Bara finansieringen kan ordnas så är ortsborna beredda att förvandla också den delen till ett fågelparadis.

Se videon: Mika Hopiavuori berättar om Pääjärvi-projektet