Förvaltningsplanen för vargstammen uppdateras – fokus på åtgärderna

Arbetet med att uppdatera förvaltningsplanen för vargstammen startade i september med ett inledande seminarium. Deltagarna i projektet formulerade kärnfrågorna som ska bilda underlag för arbetsplanen. Till det viktigaste hörde enligt seminariedeltagarna att skapa förtroende mellan de olika aktörerna. Deltagarna hoppades också på att arbetet med förvaltningsplanen skulle precisera definitionerna av de gemensamma målen och planeringen av de åtgärder som ska verkställas.

Arbetsplanen för projektet består av två delar. I den första delen går vi under hösten och början av vintern igenom de helheter som vi har fastställt tillsammans. Vi går också igenom olika konfliktuttryck, som vargattacker på husdjur. Med andra ord är målet ännu inte att nå en kompromiss utan framför allt att diskutera fritt och lägga fram olika synvinklar.

I arbetsplanens andra del är det meningen att vi, med början under tidig vår, ska övergå från det generella till det detaljerade och börja anteckna konkreta åtgärder. I centrum står skapandet av förtroende och åtgärder som ökar förtroendet. På våren ska vi också titta närmare på finansieringen av åtgärderna, kommunikationen och hur förvaltningen och intressegrupperna verkställer åtgärderna.

Stöd till dem som lever med varg

Arbetet med att uppdatera förvaltningsplanen för vargstammen har kommit i gång och  beredningsgruppen håller möten där man behandlar vargattacker på jakthundar och produktionsdjur, och diskuterar frågan om när en varg kan definieras som ett hot. Vid diskussionerna har deltagarna särskilt betonat att de som bor inom vargrevir och som drabbas av vargattacker behöver stöd.

Vargattackerna mot husdjur drabbar oftast får och hundar. Under innevarande decennium har hundskadorna, mätt i utbetalda ersättningar, varit större än skadorna på får. Men skadorna på hundar kan inte mätas enbart i pengar eftersom hunden ofta betraktas som en familjemedlem och spelar en framträdande roll i flera jaktformer.

Beredningsgruppen för förvaltningsplanen ansåg mycket riktigt att vi bör satsa på att förebygga vargattacker på jakthundar, bland annat genom mun till mun-metoden, informationsspridning och teknisk vidareutveckling av skyddsvästarna för hundar. Beträffande attackerna mot produktionsdjur som får ansåg beredningsgruppen att det är viktigt att satsa på förebyggande åtgärder. Det här är särskilt viktigt när det bildas nya vargrevir. Dessutom borde det avsättas mera samhälleliga resurser för det förebyggande, exempelvis elektriska rovdjursstängsel.

På sitt senaste möte behandlade beredningsgruppen en definitionsfråga: när kan en varg definieras som hotfull? Enligt gruppen kräver definitionen en precisering, i synnerhet beträffande den tillgängliga observationsinformationen. Somliga vargobservationer som har gjorts i närheten av bebodda hus och anläggningar för produktionsdjur är sådana att de inte kräver omedelbara åtgärder av myndigheterna även om de – enligt definitionen 100 meter – för närvarande klassificeras som vargbesök vid hus. Beredningsgruppen underströk också att vi behöver mera vetenskaplig forskning om vargens betende i tätare bebyggelse, exempelvis i västra Finland.

Arbetet med att uppdatera förvaltningsplanen för vargstammen fortsätter. I tur står nu dispenserna och den beståndsvårdande vargjakten. Till de övriga helheterna som ska behandlas under vintern hör frågorna kring vargen i renskötselområdet, vargens roll vid förvaltningen av flera arter, det illegala dödandet av vargar, uppskattningen av vargstammens storlek och struktur, och kommunikationen kring vargen.

Att skapa förtroende

Senast förvaltningsplanen för vår vargstam fastställdes var 2015. I uppdateringen som nu har inletts koncentrerar vi oss i synnerhet på att utveckla åtgärdsdelen. I samarbetet, som vilar på en bred bas, deltar ett antal organisationer inom viltbranschen och företrädare för flera intressegrupper. Tanken är att vi ska skapa mera förtroende för förvaltningen av vargstammen, regleringen och uppföljningen. Det är dessutom vår förhoppning att samarbetet ska avkasta nya ideer om vad vi kan göra för att begränsa vargattackerna och öka trygghetskänslan hos dem som lever med varg i trakten.

Ett av arbetets mera vittfamnande syften är mycket riktigt att ringa in låsningar i vargdebatten och flytta fokus för debatten från låsningar till lösningar. Det finska ordet för en låsning, jumi, är ett begrepp som används av experterna inom projektet CORE, som finansieras av RSF, rådet för strategisk forskning, som i sin tur är knutet till Finlands Akademi. Termen jumi beskriver att ett samtal har gått i baklås och att det därmed blir svårare att finna en lösning. Experter inom CORE-projektet deltar i arbetet med förvaltningsplanen och kommer att utvärdera realiserandet.

Beslutet om tillsättandet av arbetsgrupper

Du kan följa med hur arbetet med att uppdatera förvaltningsplanen för vargstammen framskrider på adressen mmm.fi/susikannan-hoitosuunnitelman-paivitys-hanke

Sami Niemi, konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet