Fler händer för skötsel av hjortdjursfrågor

Finlands viltcentral anställde i fjol fem älgförvaltningsområdesplanerare, som arbetar med hjortdjursfrågor på heltid. Planerarnas arbetsinsats möjliggör en omfattande utbildnings- och rådgivningsverksamhet samt fördjupat arbete med aktuella utvecklingsbehov.

textJani Körhämö och Jarkko NurmiBild Asko Hämäläinen
Publicerad3.4.2023

Planerarnas huvudsakliga uppgift är att stödja jaktföreningarnas och jaktvårdsföreningarnas verksamhet. Det finns stora mängder viltdata i anknytning till hjortdjur och för tjänsten Oma riista utvecklas hela tiden nya verktyg för stamförvaltning. Planerarna hjälper aktörer på lokalnivå att optimera användningen av dessa vid beskattningsplaneringen och att använda viltdata vid stamförvaltningsbeslut också under jakten.

Bakgrunden till den nya resursen är projektet för utveckling av älgförvaltningsområdenas verksamhet som genomfördes 2019–2021 och gav positiva erfarenheter. Anställningarna var möjliga med hjälp av finansiering från jord- och skogsbruksministeriet.

Resurser riktas till utvecklingsarbete

Varje älgförvaltningsområdesplanerare har, förutom uppgiften att stödja viltcentralsregionerna, jaktföreningarna och jaktvårdsföreningarna, även riksomfattande utvecklingsuppgifter.

Pirkka Peltonen arbetar med frågor i anknytning till älgförvaltning i norr, med Lappland och Koillismaa som sitt område. Peltonen ansvarar för utvecklingen av jaktarrangemang inom området med jakträtt enligt 8 § i jaktlagen.

Ett särdrag för de vidsträckta områdena i norr är utmaningar med uppskattningen av älgstammen och beskattningsplaneringen. Inom statens områden jagas älg av lokala jägare och av jägare utifrån med stöd av områdestillstånd beviljade av Forststyrelsen. Användningen av den gemensamma resursen omfattas av många frågor om social hållbarhet. Situationen har utretts bland annat genom en färsk enkät, med vilken man kartlade jaktledarnas åsikter om trängsel i jaktområdena, eventuella konflikter och samexistens med rennäringen.

Antti Rinne verkar i Västra Finland och ansvarar för utvecklingen av stamförvaltningen av små hjortdjur, såsom utfodringsfrågor, organisering av jakten och beskattningsplanering i jaktföreningar samt vilthushållningens välfärdseffekter.

För utveckling av stamuppskattningen och beskattningsplaneringen beträffande små hjortdjur skapas nya anvisningar för vårinventeringar och verktyg för rapportering i tjänsten Oma riista. Arbetet med att dra upp linjerna för stamförvaltningen av dovhjort inleds också. Som kunnig inom geodata använder Rinne viltdata bland annat för förebyggande av trafikolyckor och jordbruksskador samt för stamförvaltningen av hjortdjur.

I fortsättningen har Rinne också en roll inom skyddet mot överbetning av skärgårdsområden med värdefull växtlighet.

Valto Kontro har Södra Finland som sitt verksamhetsområde, till vars särdrag hör rikliga stammar av små hjortdjur och en växande vildsvinsstam. Till Kontros ansvarsområden hör beskattningsplanering av arterna, utfodringsfrågor och klövdjursstammarnas välfärdseffekter.

Ett tämligen nytt fenomen är hjortdjurens – i synnerhet rådjurets – förekomst i tätorter och i den omedelbara närheten av bebyggelse. Målet är att skapa en verksamhetsmodell med vars hjälp klövdjursstammarna i tätorter kan regleras genom jakt och samtidigt minska mängden trafikolyckor. Till Kontros uppgifter hör också samarbete i anknytning till utvecklingen av jaktarrangemang inom skyddsområden.

Joni Saunaluoma som verkar i Österbotten och Uleåborg har alla österbottniska landskap förutom Koillismaa som sitt område. Skötseln av skogsrenstammen har utvecklats i området under en lång tid och verkställandet av stamförvaltningsplanen som är under beredning hör till Saunaluomas ansvarsområden.

Saunaluoma har som mål att utveckla samarbetet med Naturresursinstitutets datasystem så att viltdata är så täckande och lätt att använda som möjligt. Beskattningsplaneringen av älgstammen har de senaste tio åren sökt en ny form och dataproduktionen i anknytning till detta utvecklas hela tiden i samarbete med jaktvårdsföreningarna och viltforskningen.

Hållbar förvaltning av stammarna av stora rovdjur och hjortdjur är ett pussel med många arter. Verktyg för förebyggande av skador på husdjur och hundar orsakade av stora rovdjur är i fortsättningen tillräckligt starka hjortdjursstammar, eftersom det måste finnas tillräckligt med föda åt de växande rovdjursstammarna.  Utvecklingen av flerartsförvaltningen är en viktig och gemensam uppgift för hela viltkoncernen.

Lauri Itkonen arbetar med att förankra skogsvårdsmetoder i förebyggandet av älgskador bland annat i skogs- och viltförvaltningens gemensamma projekt Sorkka. Samtidigt stärks skogarnas klimatresiliens genom utveckling av nya lösningar för att öka blandskogsbeståndet och stödja den biologiska mångfalden. Den bästa praxisen för skötseln av plantbeståndet utvecklas i samarbete och samordnas med övriga teman för viltskogsvård.

Itkonens ansvarsområde förutsätter utveckling av samarbetet med intressentgrupper och ibruktagande av fungerande handlingsmodeller på såväl lokal som regional nivå. Itkonen har Östra Finland och Mellersta Finland som sitt verksamhetsområde.