Vilttriangelinventeringen sommaren 2023: Skogshönsens ungproduktionen medelmåttlig
Vid månadsskiftet juli-augusti hade minst 819 vilttrianglar blivit räknade av frivilliga. Av resultaten att döma finns det i landet som helhet för tredje året i rad ungefär lika mycket hönsfåglar.
Vid granskning av de vuxna fåglarnas bestånd kan små förändringar urskiljas: tillväxt hos tjäder och järpe, minskning hos orre och dalripa.
– Betydande lokala beståndsväxlingar är typiska för skogshöns. Till exempel orrbestånden uppvisar på många områden ett cykliskt mönster med 6–7-års period, berättar specialforskare Andreas Lindén på Naturresursinstitutet (Luke).
I Lappland har alla fyra arters bestånd vuxit, medan de har minskat i Norra Österbotten. I Nyland har orrens och tjäderns bestånd ökat, medan de har minskat i Tavastland och i Österbotten.
Skogshönsens ungproduktion nära genomsnittet
Alla arters ungproduktion har varit medelmåttlig. Ett litet antal avvikelser från medeltalet förekommer för specifika arter och områden; i majoriteten av dessa fall är ungandelen lägre än det lokala medeltalet. Den lokala ungandelen stämmer rätt bra överens med förändringarna i totalbestånden. Den observerade medelmåttliga eller ställvis svaga häckningsframgången kan förklaras med omständigheterna. Skogshönsens ungproduktion lyckas bäst om försommaren är varm.
– De små ungarna behöver insektföda som är bättre tillgänglig då det är varmt. Pågående år var försommaren kall i nästan hela landet från slutet av maj till nästan mitten av juni. På många håll förekom frost. Även bärskörden påverkar skogshönsens födosituation och ungarnas överlevnad under slutet av sommaren och hösten, berättar Lindén.
