Mängderna spår i snön har blivit halverade

Åter en gång har jägarna å det berömligaste inventerat vilt- och fälttrianglarna och räknat spåren i snön. Totalt blev 539 trianglar räknade; 477 vilttrianglar och 62 fälttrianglar.

Mängderna spår i snön i förhållande till inventeringsinsatsen visar förändringarna hos de räknade arterna. De yttre omständigheterna påverkar både förändringarna hos stammarna och djurens aktivitetsnivå, och därmed mängden spår som djuren lämnar efter sig under dagen. Även om december, som föregick inventeringen, var sällsynt varm och våren väldigt tidig så var inventeringsperioden klart kallare än genomsnittet i hela landet.

I största delen av landet var vintern snöfattig. I värsta fall kan detta leda till snölösa sträckor på inventeringslinjen och därmed till färre räknade spår i snön. Det var glest mellan snöfallen och därför blev det färre inventeringsdagar än normalt.

Hararna och ekorren

Sett till hela inventeringsperioden har snöspårsindexet för skogsharen minskat med ungefär 60 procent. Till de bidragande orsakerna bakom nedgången hör åtminstone klimatförändringen och fältharens uppgång. Under samma period har fälthararna blivit tjugo till trettio gånger fler och mest fältharar finns det i det syd- och västfinländska jordbrukslandskapet. I de norra delarna av landet verkar fältharens uppgång ha vänt till en nedgång under innevarande decennium.

Sedan fjolåret har skogsharens och fältharens snöspårsindex nästan halverats.

Även ekorrens index har sjunkit rejält, utom i östra Finland och i Österbotten där sorkstammarna står på topp.

För ekorren är det karaktäristiskt med stora årliga variationer över vida områden. Det här beror mest på att tillgången till granfrö är svag just nu. Under inventeringsperioden som helhet sett har ekorrstammen minskat till mindre än en tredjedel.

Räven och mårddjuren

Rävens snöspårsindex har nästan halverats sedan föregående vinter. Under inventeringsperioden som helhet sett har rävstammen minskat till under hälften.

Mängderna spår efter utter, mård, vessla och hermelin stannade på fjolårets nivå. Mellan regionerna finns det förstås smärre variationer.

Ny forskning visar att fler spårlöpor efter mård blir observerade när snön ligger djup. Det här betyder att den gångna vinterns svaga tillgång på snö kan ha avkastat ett värde i underkant. Däremot blir fler spår efter vessla observererade under kallt och snöfattigt väder som det som vi har haft i år. Årets siffror kan därför ligga en aning i överkant. I likhet med hermelinen är det för vesslan karaktäristiskt med kraftiga variationer som följer sorkarnas upp- och nedgångar. Mängderna spår i snön avgörs inte bara av de faktiska stamvariationerna utan också av beteendet under de olika stadierna på sorkcykeln. När det är ont om sorkar rör sig vesslorna oftare ovanpå snön.

Under hela den 38-åriga inventeringsperioden har mårdstammen varit väldigt stabil. Utterstammen har vuxit med bortåt 80 procent, men det senaste tjugotalet år har varit stabila. Hermelinstammen har minskat till ungefär en sjättedel och vesslorna har minskat till mindre än en tredjedel.

Ytterligare information: riistakolmiot.fi