Lagen om djurvälfärd och hundarna

Bild Tero Salmela

Publicerad10.1.2024

Här presenterar vi några förenklade exempel ur Lagen om djurvälfärd som trädde i kraft den första januari. Vi uppmanar hundägarna att fördjupa sig i lagen och lagens detaljer.

Vatten för hunden

På platsen där en hund hålls stadigvarande ska det alltid finnas vatten i flytande form. I en rastgård kan detta på vintern kräva en uppvärmd vattenskål. På övriga platser räcker det med att regelbundet bjuda hunden vatten.

På hundens stadigvarande plats ska det också finnas en ”sjukstuga”, alltså en lämplig plats där hunden kan återhämta sig i lugn och ro.

Avel och försäljning

Hunden ska kunna para sig naturligt och valparna ska kunna leva ett rastypiskt liv. Hundens innehavare ska kunna förhindra okontrollerad parning. Vid avel ska likaså hänsyn tas till hur hundens lynne går i arv. En annons för marknadsföring ska inkludera följande; försäljarens namn, djurets födelsetid, ålder, födelseland (om annat än Finland) samt vistelseort eller -land vid den aktuella tidpunkten.

En hund som är yngre än sex månader får inte införas till Finland om syftet är att sälja eller överlåta hunden här i landet inom fyra månader efter inresan.

Minderåriga och vårdnadshavarens ansvar

En person som är yngre än 16 år kan inte ansvara ensam för en hunds välfärd eftersom detta kräver tillräckliga kunskaper och ekonomiska resurser, i synnerhet om hunden blir sjuk.

Tävlingar

Praktiska jaktprov för hundar där målet är kontakt med vilda djur i deras naturliga miljö räknas inte som anmälningspliktig djurtävling och kräver inte heller någon utsedd tävlingsveterinär.

Utrustning

Det är förbjudet att använda utrustning som orsakar hunden obefogad smärta. Det är inte heller tillåtet att sälja, marknadsföra eller ens inneha redskap som vållar hunden smärta eller lidande. Apparater som ger elektriska stötar får inte marknadsföras, importeras, tillverkas, säljas, överlåtas, användas eller innehas.

Tillåten utrustning får inte användas på ett sådant sätt att den orsakar hunden smärta eller lidande. Det är med andra ord förbjudet att rycka i halsbandet eller spänna det.

Anmälningsskyldighet

Anmälningsskyldigheten till djurskyddsmyndigheterna gäller bland annat för social- och hälsovården, religiösa samfund, seminörer, avbytare, vikarier och myndigheter av olika slag. Anmälningen kan också göras av en privatperson. Anmälaren förblir anonym om ärendet skulle innebära otrevligheter för honom eller henne.